Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Sjungom studentens lyckliga dag?

Våren är här och snart är det dags för årets årskurs tre elever på gymnasiet att ta studenten. En spännande men oviss framtid väntar. 41 procent tar med sig erfarenheter som kan göra framtiden ljusare. De elever som får driva UF-företag under sin skolgång visar sig få högre lön, ha färre arbetslöshetsdagar och är i större utsträckning benägna att starta eget. Men trots dessa resultat får 59 procent av gymnasieeleverna inte samma möjlighet. Alla borde få träna entreprenörskap i skolan, skriver Ulrika Spåls, styrelseordförande, och Anna Leima, regionchef i Ung Företagsamhet Gävleborg. 

Det är nog många studenter som just nu undrar om den ljusnande framtiden verkligen är deras. De lämnar gymnasiet i en tid när varsel och permitteringar nått rekordnivåer, och konkurserna blir fler och fler. En mörknande framtid kanske känns trolig. Nu är det som viktigast att tänka framåt, och rusta våra unga, och i dessa tider är entreprenörskap viktigare än någonsin. Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag, företag som idag är hårt prövade och utsatta men som är en förutsättning för att säkra sysselsättning och välfärd på lång sikt.

Statistik visar att tre av tio i en årskull på gymnasiet i Sverige driver UF-företag inom ramen för Ung Företagsamhet. Gymnasieeleverna får starta och driva riktiga företag, med allt vad det innebär, från affärsidé och marknadsanalys till finansiering, marknadsföring, försäljning och hållbar ekonomi. De får bland annat träna på att samarbeta, problemlösa, vara uthålliga, presentera idéer och att planera framåt. Förmågor eleverna alltid kommer ha nytta av, i framtida arbetsliv.

Uppföljningar visar att de elever som driver UF-företag under sin skolgång, får högre lön, har lägre arbetslöshet, är i större utsträckning benägna att starta eget och deras företag tenderar att ha fler anställda. Erfarenheterna från ett UF-år gör med andra ord skillnad, både för individen och för samhället. Trots detta är det fortfarande många som inte ges möjlighet att öva sitt entreprenörskap i skolan.

UF-företagande är ett kraftigt underutnyttjat verktyg och likvärdigheten lyser med sin frånvaro mellan gymnasieprogrammen. Totalt är det 41 procent av en årskull i Gävleborg som får driva UF-företag i år, men det betyder att 59 procent inte får den möjligheten.

I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolan ”ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande”. Det är utmärkt, men nu är det dags för nästa steg: för att alla elever ska få likvärdig möjlighet att driva UF-företag inom ramen för sin gymnasieutbildning behöver entreprenörskapskursen bli obligatorisk på samtliga program, och samtliga skolor och kommuner behöver erbjuda företagande enligt UF-modellen på gymnasiet. Ett viktigt delmål för att nå dit är att gymnasieförordningen ändras så att entreprenörskapskursen erbjuds som en av de garanterade kurserna inom individuellt val, på samtliga landets skolor.

Genom att regeringen stärker entreprenörskapets ställning i skolan och att alla kommuner och skolor erbjuder elever möjligheten till entreprenörskap, företagsamhet och UF-företagande rustar vi Sverige för framtiden. Tillsammans gör vi skillnad. Och den ljusnande framtid blir då vår!

Ulrika Spåls, styrelseordförande, Ung Företagsamhet Gävleborg Anna Leima, regionchef, Ung Företagsamhet Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel