Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Problemet är inte att pengar saknas – pengarna finns helt enkelt bara i fel fickor

På kort sikt behöver skolan förstatligas för att kunna garantera en god, elevanpassad utbildning och en trygg miljö för alla elever. Men på längre sikt behöver vi bygga ett samhälle där pengarna hamnar där de behövs istället för hos de som är samvetslösa och giriga nog att roffa åt sig dem, skriver Göran och Essy, Kommunistiska partiet.

Vilka drabbas när Ljusdals kommun beslutat att om väldiga nedskärningar i skolan? Av tidigare erfarenhet vet vi redan svaret. För den återstående personalen väntar hårdare arbetsbörda med ökad stress och större risk för hälsoproblem. För de som får sluta väntar att söka nya jobb i en kommun med en redan hög arbetslöshet eller att helt enkelt lämna kommunen för att söka sig arbete på annan ort.

Ännu värre blir det för eleverna och hårdast drabbas, som vanligt, de redan utsatta. Färre resurspersoner och lärare innebär att de som redan idag har svårt att hänga med i skolan får betydligt sämre förutsättningar att klara skolan. För en elev med t.ex dyslexi kan en resurslärare vara skillnaden mellan en lyckad skolgång med insikten att man kan trotsa sina brister och känslan av att man är dömd att misslyckas även med de enklaste uppgifterna. Lärare som har tid och energi att vara rastvakter och närvarande utanför lektionerna kan vara skillnaden mellan en skolgång av samhörighet och 9 år av mobbing och kränkningar.

För samhället i stort innebär en åtstramad skola ökade klyftor, både socialt och materiellt, där en allt större skara hamnar i det som ofta kallas för utanförskap, det vill säga alienerade från samhället med en, inte helt ogrundad, känsla av att det lämnat dem vind för våg.

Detta problem är inte unikt för Ljusdal, tvärtom ser det likadant ut på många håll i Sverige och problemet är alltså inte brister i enskilda kommunbudgetar utan står att finna i vårt samhällssystem. På kort sikt behöver skolan förstatligas för att kunna garantera en god, elevanpassad utbildning och en trygg miljö för alla elever. Men på längre sikt behöver vi bygga ett samhälle där pengarna hamnar där de behövs istället för hos de som är samvetslösa och giriga nog att roffa åt sig dem. Det finns nämligen pengar både åt skola, sjukvård, äldreboenden och mer därtill. Problemet är att de inte finns i vår gemensamma kassa utan i händerna på en väldigt liten grupp i samhället. Samma grupp som trots de enorma summor de får ut i aktieutdelningar och bonusar betalar lite eller ingen skatt.

Avskaffa det samhälle där bankvinster är viktigare än barns utbildning och trygghet. Där miljardärerna berikar sig medan resten av oss får dra åt livremmen. Bygg istället ett långsiktigt samhälle som utgår från hela befolkningens behov och där människovärde går före marknadsvärde. Det är bara möjligt i ett socialistiskt samhälle enligt principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.

Göran och Essy, Kommunistiska partiet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel