Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Orwell i Ljusdals kommun? Vi kan inte lura invånarna att tro att vi kan spara oss till en bättre välfärd

När fler har rätt till äldreomsorg, vilket inte minst kräver mer personal, behöver resurser tillföras - inte minskas. Att höja kommunalskatten skulle slå mot dem som har det sämst ställt ekonomiskt. Visst kan det vara så. Men, helt säkert slår sämre skola och sämre omsorg allra hårdast mot de mest utsatta i samhället, skriver förre riksdagsledamoten och folkpartisten Lennart Rohdin.

Nyspråk var ett huvudinslag i George Orwells dramatiska framtidsbok ”1984” från 1949, året innan han gick bort. Nyspråk användes i boken av makten för att lura invånarna om vad som egentligen pågick. Orwells nyspråk har nu fått fotfäste även i Ljusdals förvaltningshus.

De stora underskotten sedan flera år och olika styren gör nu att räknenissarna i förvaltningshuset med brösttoner kräver att verksamheten måste effektiviseras så att underskotten försvinner. Men, att effektivisera betyder antingen att göra något bättre till nuvarande kostnad eller att göra något lika bra till en lägre kostnad. Givetvis alldeles utmärkt!

Men, här handlar det bara om lägre kostnad - inte bättre välfärd. På vanlig svenska innebär det besparingar, nedskärningar och borttagande av verksamhet. Kostnaderna ska ned till varje pris! Inte minst inom skola och omsorg ska det nu skäras rejält.

Hundra tjänster ska bort i skolan för en bättre skola. Varför inte två hundra, så kanske vi får Sveriges bästa skola? Här finns ju både skolchef, underchefer, underunderchefer och underunderunderchefer utan att det skett några under.

Men, det kan inte vara räknenissarnas enda uppgift. Jag var själv en gång biträdande ekonomichef i Ljusdals kommun. Som sådan ska man givetvis vara noggrann vad avser verksamheternas kostnader. Men, dit hör också att klargöra när det krävs ökade intäkter för att klara skola, vård och omsorg.

Till det hör självklart också frågan om kommunens skattenivå. När fler har rätt till äldreomsorg, vilket inte minst kräver mer personal, behöver resurser tillföras - inte minskas. Enligt alla prognoser kommer omsorgen i hela landet att behöva rejäla personaltillskott framöver. Inte minst coronapandemin visar väl att omtänksam omsorg om sköra och utsatta äldre bara begränsat kan skötas med teknik och kameror.

Men, av någon anledning har skattehöjning blivit tabu i svensk politik. Långt fler än de som gått Timbros grundkurs i nyliberal skattepolitik ser ofta sänkt skatt eller till nöds oförändrad som överordnat mål för politiken. Inte minst de partier som nu skriker högst om ännu mer statsstöd till företagen.

När Liberalerna i Ljusdal för ett år sedan lyfte frågan om höjd kommunalskatt för att skaffa kommunen rådrum för att tillsammans med berörd personal – de som kan verksamheten på golvet – göra en översyn av kommunens arbetsmetoder, ja då hånades de till och med av lokala politiker från Vänsterpartiet.

Att höja kommunalskatten skulle slå mot dem som har det sämst ställt ekonomiskt. Visst kan det vara så. Men, helt säkert slår sämre skola och sämre omsorg allra hårdast mot de mest utsatta i samhället. De som inte har råd med privata alternativ när välfärden fallerar.

Visst kan verksamhet behöva ses över. Och de som jobbar på fältet behöver vara med i den processen – inte bara deras chefer. För det krävs möjlighet att stanna upp och tänka till, och till det finns inget utrymme när det ska skäras ned i stora tag. Då krävs rådrum!

Lennart Rohdin, Ljusdal, riksdagsledamot (fp) 1993-98

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel