Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Kösystemet till friskolorna orsakar segregering: "Högutbildade föräldrar sätter sina barn i kö till en viss skola redan när barnen föds"

Tanken bakom friskolereformen var att den skulle ge möjlighet till valfrihet samt att det skulle finnas utrymme för att profilera utbildningen på olika sätt. Detta borde vara en bra sak. Men reformen har fått ett flertal oönskade effekter, skriver flera socialdemokrater.

Med anledning av de skriverier som varit om den utredning som regeringen gör beträffande regler för friskolor och som fått vissa att sätta kaffet i vrångstrupen.

Tanken bakom friskolereformen var att den skulle ge möjlighet till valfrihet samt att det skulle finnas utrymme för att profilera utbildningen på olika sätt. Detta borde vara en bra sak.

Det man dock har sett är att denna reform har fått ett flertal oönskade effekter. Det vi skriver här är helt baserat på forskning, utredningar och statistik och vi har dragit några slutsatser av detta. Vi vill poängtera att det finns flera friskolor, som fungerar på avsett sätt och att det inte är där problemen finns.

Det har blivit en segregering som beror på kösystemet som skolorna har. Det har visat sig att högutbildade föräldrar sätter sina barn i kö till en viss skola redan när barnen föds. Detta gör att när det är dags att börja skolan så finns det inga platser lediga för de lågutbildades barn, då dessa föräldrar inte på samma sätt är insatta i systemet och därför inte har varit aktiva i sitt barns framtida skolgång.

Segregeringen beror även på att högutbildade ofta bor i annan typ av bostadsområde än de med lägre utbildning. Detta separerar de med hög socioekonomisk status från de med låg, där kommer även etniska skillnader in. Därmed är det rimligt att dagens kösystem tas bort om man vill minska segregeringen.

Även om segregationen i sig inte behöver innebära sämre studieresultat, så får den ändå det, då friskolorna, på grund av kösystemets effekt, har få elever med särskilda behov av olika typ, och därmed slipper ökade kostnader för insatser som föreskrivs i Skollagen. De kommunala skolorna har alltså generellt större kostnader än friskolorna. Och med detta sagt så är det rimligt att kommunerna får större möjligheter att reglera den skolpeng som eleven tar med sig till friskolan.

Sverige är det enda landet i världen som har ett system där skattepengar finansierar privata utbildningsföretag. Om systemet fungerade så att det eventuella överskottet oavkortat går tillbaka till verksamheten, så skulle det inte vara några problem, men idag, så har man kunnat konstatera att ett flertal friskolor, framför allt friskolekoncerner, har ägare som kräver vinst. För att skapa det vinstutrymmet så påverkas skolverksamheten. T ex har friskolelärare generellt lägre löner än lärare i kommunala skolor. Ofta har man även större klasser (=färre lärare), vilket kanske kan fungera pga av kösystemets och segregeringens bieffekter. Man kan också ifrågasätta om det är rätt att skattepengar ska finansiera privata företags vinster.

Det har också visat sig att då en friskola går i konkurs så måste kommunen, som har det yttersta ansvaret för utbildning, gå in och bereda plats för konkursens elever, och det utan att någon elevpeng följer med tillbaka. Friskolan tar inget ansvar.

Elisabeth Swedman (S), Eva Hallander (S), Hans Svedberg (S), Lilian Holmgren (S), Lotta Biersdorf (S), Mona Celander (S), Monica Flöjt (S), Roland Olsson (S)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel