Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb

Vi vet exempelvis att yrkesprogram i högre utsträckning leder till jobb i direkt anslutning till gymnasiet. Trots detta ser många elever dem inte som ett alternativ. Både vi arbetsgivare och skolor behöver bli bättre på att informera, skriver Lotta Petterson, Svenskt Näringsliv i Gävleborg och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

I dag har många företag svårt att hitta rätt kompetens, trots att många arbetslösa söker jobb. Senaste säsongsrensade data från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att arbetslösheten är 9,5 procent i Gävleborgs län och ungdomsarbetslösheten är på hela 13,9 procent.

Den dåliga matchningen mellan de jobbsökandes kompetens och vad företagen efterfrågar är en påminnelse om hur viktigt det är välja gymnasieprogram som fungerar bra på arbetsmarknaden. Vi vet exempelvis att yrkesprogram i högre utsträckning leder till jobb i direkt anslutning till gymnasiet. Trots detta ser många elever dem inte som ett alternativ. Både vi arbetsgivare och skolor behöver bli bättre på att informera.

För att bidra med underlag inför gymnasievalet 2020 presenterar Svenskt Näringsliv nya siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl. De visar hur elever från olika gymnasieprogram i Gävleborg klarat sig på arbetsmarknaden. Nu när det är dags för en ny årskull att välja gymnasieprogram är det viktigt att elever kan göra genomtänkta val.

Gymnasiepejlen visar tidigare elevers ställning på arbetsmarknaden efter examen. De som ska välja program kan själva jämföra och få en bild av hur valet av program och skola kan påverka deras framtida arbetsliv, sett till jobbmöjligheter och inkomst.

Tio år efter gymnasiet är det Industriprogrammet på Staffangymnasiet i Söderhamn som toppar listan, följt av Byggprogrammet på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.

Enligt listan har samtliga elever som valt dessa utbildningar etablerat sig på arbetsmarknaden med en snittinkomst på 40 675 kronor respektive 33 671 kronor.

Förändringarna i näringslivet går snabbt. Förväntningarna på medarbetarnas kompetens förändras. En nära koppling till branscher och företag är därför viktig för en bra yrkesutbildning i takt med tiden.

Branscher och företag måste få ett större inflytande över utformningen av yrkesutbildningarna. Koncept som college och collegeliknande modeller behöver uppmuntras. Försöksverksamheten med branschskolor och yrkesprov behöver växlas upp. Det är också viktigt att studie- och yrkesvägledningen förbättras för att eleverna ska ges bättre förutsättningar inför gymnasievalet.

Hur väl eleverna klarar sig i högre studier och på arbetsmarknaden bör ingå i skolornas kvalitetsredovisningar och tydligt och lättbegripligt redovisas för elever och föräldrar. På så sätt ökar både förutsättningarna för eleverna att göra medvetna och genomtänkta val och förutsättningarna för huvudmännen att utveckla och förbättra skolverksamheten. Hela gymnasieskolan måste präglas av hög kvalitet, god relevans och starka resultat.

Lotta Petterson, regionchef Svenskt Näringsliv i Gävleborg och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel