Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Fagra ord om visioner – men i budgettider missar man att elevernas behov ska vara i centrum

Artikel 47 av 50
Skolutredningen i Ljusdals kommun
Visa alla artiklar

Tyvärr väljer många kommuner samma väg som Ljusdals kommun. Det vill säga att i budgettider bortse från de elevbehov som skollagen anger ska vara utgångspunkten. Nu sker i stället försök till omfattande nedskärningar i många kommuner. Det är helt oacceptabelt, skriver Åsa Fahlén och Christian Jensen, Lärarnas riksförbund.

“Bildning och utbildning måste vara en självklarhet som genomsyrar vårt samhälle. De möjligheter som skapas kommer att vara avgörande för framtid och utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kommun medvetet på utbildningens alla delar, från förskola till högskola. Kvalitet och resurser ger ständiga förbättringar och stigande resultat, för såväl den enskilde som för det gemensamma.”

Så fagra är orden som beskriver Ljusdals kommun vision för bildning och utbildning. Kommunen har alltså identifierat utbildning som ett område av strategisk betydelse för att skapa en hållbar samhällsutveckling med hög livskvalitet, trygghet och välfärd. Det är på det området som kommunen nu avser ta bort 100 tjänster för att uppnå sitt strategiska mål.

Kommunen upplyser om vilka lagar och förordningar som styr de olika verksamheterna. För utbildningsförvaltningen (UF) har kommunen själv bland annat angivit Skollagen. Men enda gången ordet “budget” dyker upp är när det handlar om fördelning och då i syfte att säkerställa att ingen diskrepans uppstår mellan kommunen och enskild huvudman, samt i gymnasieförordningen där det framgår att bidragen till enskild huvudman ska utgå från riksprislistan (som kuriosa kan man undra varför kommunen inte själv använder sig av prislistan till sin egen gymnasieskola?).

Varför finns då inget lagrum angivet av kommunen för UF när det gäller att hålla budget? En rimlig gissning är att kommunen utgår från att det arbetet redan är omhändertaget av lagstiftaren i Skollagen i kap.2 §8b “Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Frågan är då vem som ska tillse att det blir så? Skollagen är tydlig, svaret finns i kap.2 §2 “...I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag…”

Frågan är då bara om utbildningsnämnden läst det regelverk som kommunen själv angivit som gällande för UF? Detta är en fråga som också har ett nationellt intresse. För tyvärr väljer många kommuner samma väg som Ljusdal. Det vill säga att i budgettider bortse från de elevbehov som skollagen anger ska vara utgångspunkten. Nu sker i stället försök till omfattande nedskärningar i många kommuner. Det är helt oacceptabelt. Så snart som möjligt måste statens skjuta till mer pengar och på längre sikt måste kommunerna släppa greppet om skolans finansiering så vi kan åstadkomma en högre grad av likvärdighet mellan elever oavsett bostadsort.

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas riksförbund samt Christian Jensen, kommunombud för Lärarnas riksförbund i Ljusdal

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel