Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Demokratin kan inte tas för given – den måste ständigt återerövras

I år fyller demokratin 100 år i Sverige. Mot bakgrund hur det ser ut runt om i världen idag så kan det vara på sin plats att se tillbaka på demokratins väg och genombrott i vår historia. Demokratin är ingen klyscha - det är en realitet, skriver Kenneth Nilshem (C), regionfullmäktiges ordförande.

Annons

Just i år, 2019, finns det skäl att särskilt uppmärksamma demokratins genombrott på kommunal och regional nivå. 1919 var det första året som män och kvinnor kunde rösta i kommun- och landstingsval.

Riksdagen hade året före beslutat att ta bort de ekonomiska kraven och den 40-gradiga inkomstskalan som gjorde att de med bättre inkomst hade fler röster. Från och med de val till kommuner och landsting som hålls 1919 hade alltså kvinnor och män en röst vardera.

Genom beslut av 1919 och 1921 års riksdagar infördes allmän och lika rösträtt till riksdagen. Reformen innebar först och främst att kvinnor fick rösträtt och blev valbara till riksdagen. Den svenska väljarkåren fördubblades därmed. Den 12 september 1921 fick kvinnor för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval.

Min mormor, född på Ljusne, var då 28 år och fembarnsmor, när hon för första gången kunde utöva sin rösträtt. År 2021 är det således hundra år sedan det första riksdagsvalet hölls i vilket både kvinnor och män fick rösta.

Kerstin Hesselgren från Hofors var en av de fem första invalda kvinnorna i riksdagen, hon var den första kvinnan i första kammaren och så småningom också första kvinna i ett utskottspresidium. Demokratin fick därmed sitt stora genombrott i Sverige.

Den ryska revolutionen 1917 hade sänt chockvågor över världen. Februarirevolutionen hade hälsats med stora förhoppningar bland radikala och allmänt progressiva krafter över hela Europa. Under hungerupploppen i Sverige våren 1917 påminde många demonstranter om att de ryska arbetarna gjort sig av med tsaren. Än mer påtagligt blev hotet när 100 000 matroser i den tyska Östersjöflottan gjorde uppror i november 1918, kejsaren avsattes.

När vi diskuterar drivkrafterna bakom rösträttsbeslutet 1918 finns det anledning att lyfta blicken från de parlamentariska församlingarna till såväl de kvinnor som startade den svenska potatisrevolutionen och fröken Frimans (Anna Whitlock) och hennes systrar i den kvinnliga rösträttsrörelsen som de ryska arbetare och tyska matroser som satte skräck i demokratins traditionella motståndare.

Rösträttskampen drevs delvis vidare efter 1921 eftersom det fortfarande fanns vissa grupper av befolkningen som inte fick rösta. Fram till 1989, exempelvis, kunde personer omyndighetsförklaras och förlorade då sin rösträtt.

Vi firar nu under några år demokratin 100 år, men det gäller att vi vårdar den och också utvecklar den, inte minst mot bakgrund hur det ser ut runt om i världen idag. Demokratin kan inte tas för given, den måste ständigt återerövras. Det är ingen klyscha, det är en realitet.

Kenneth Nilshem regionfullmäktiges ordförande

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel