Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De fick spåra tiden

Vad går att ta reda på?

Det fick elever från Los lära sig på tisdagen när de tog del av Ljusdalsbygdens Museums "Spåra tiden".

En förmiddag i historiens tecken med föreställning och efterforskningar.

Annons

Ljusdalsbygdens Museum utvecklade "Spåra tiden" för ungefär 15 år sedan. De har kört konceptet ett par gånger under åren och har nu dammat av det igen.

– Vi körde en sväng i höstas, och det blev fullbokat direkt. Därför bestämde vi redan då att vi skulle fortsätta till våren igen, berättar Ulrika Wängman, museipedagog.

"Spåra tiden" innehåller två delar, en föreställning samt efterföljande källforskning.

– Föreställningen innehåller brottstycken ur historien, ledtrådar. Efteråt får eleverna försöka pussla ihop de olika delarna – som hänger ihop med varandra, säger Ulrika Wängman.

Innan föreläsningen bad de eleverna att minnas namn, platser och årtal.

Eleverna på tisdagen kom från Los skola och gick i mellan- och högstadiet, och under efterforskningen delades de upp i fyra grupper – var och en ansvarig att ta reda på information om de fyra scener som spelades upp under föreställningen på Röda Kvarn.

Ulrika Wängman, Elisabet Sandqvist, Anders Assis och Owe Norberg, som tillsammans med Åke Palm och Liuba Marchuk, var med på föreställningen tog hand om varsin grupp väl på museet.

Ulrika Wängmans elever fick gräva ner sig i information om ett gift par från bygden. De tyckte att det var roligt.

– Ja, och skönt att slippa matten, säger Ida Olsson.

Gruppen som Anders Assis tog hand om fick i sin tur försöka ta reda på allt de kunde om en liten blå ask.

– Det finns nummer och bokstäver på den. LJM 5205, berättar Johannes Hellstadius.

Museet började nu i vår hålla i "Spåra tiden" strax innan sportlovet och kommer under tisdagar ett par veckor framöver fortsätta med det. Hittills tycker Ulrika Wängman att de fått bra respons från eleverna.

Syftet är att de ska lära sig om historia, men också hur man hittar den.

– Man är ofta hänvisad till redan skriven historia. Vi vill visa dem var källorna finns. Hur historia skrivs, säger hon.

Annons