Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De anhöriga tar över vården

När samhället inte klarar av att ta hand om de äldre längre rycker de anhöriga in. Ny forskning visar att anhörigvården ökar i landet.

Annons

Sedan 2000 har var fjärde plats på äldreboenden försvunnit. Samtidigt har anhörigvården vuxit i flera decennier.

– Vi kan se att det sedan lång tid tillbaka finns ett samband mellan neddragningar i äldreomsorgen och att allt fler äldre får vård av anhöriga, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Anhörigvård kan vara att handla, skjutsa, duscha eller att sköta ekonomin och kontakten med vården åt en anhörig. Över 40 procent av alla medelålders svenskar vårdar en anhörig åtminstone en gång i veckan.

För många av dem som vårdar anhöriga får det konsekvenser för arbetet och den egna ekonomin. 90 000 kvinnor och 50 000 män har gått ner i arbetstid, sagt upp sig eller gått i pension i förtid för att kunna vårda en närstående. 114 000 kvinnor och 75 000 män har fått minskade inkomster på grund av att de vårdar anhöriga.

– Den egna ekonomin och vardagslivet kan påverkas för många som vårdar sina anhöriga flera timmar i veckan, säger Marta Szebehely.

De flesta äldre vill helst bli omhändertagna av äldreomsorgen, men får inte den hjälp de behöver. Ansvaret faller i stället på anhöriga.

– Det vi vet från den internationella forskningen är att kvaliteten på äldreomsorgen har betydelse för om de äldre vill bli vårdade av den eller sina anhöriga, säger Marta Szebehely.

Att de äldre generellt mår bättre i dag än tidigare kan bara förklara en del av att äldreomsorgen har fått mindre resurser. De äldre måste vara sjukare i dag för att få omsorg än tidigare.

– Om vi går tillbaka till 1980-talet kan vi se att våra äldre är betydligt friskare i dag än de var då, men någon sådan utveckling har det inte varit under 2000-talet och det är under de senaste tio åren som platserna på äldreboenden har försvunnit, säger Marta Szebehely.

Ett viktigt skäl till att äldreomsorgen inte räcker till är att kommunerna inte längre klarar av att betala för den. Antalet vårdplatser på sjukhusen har halverats under de senaste 20 åren och det har gjort att kommunerna har lastats med ännu tyngre vårdansvar. Även om det är fler som får hemtjänst nu än tidigare, har hjälptiden inte ökat.

– Det är fler som får hemtjänst i dag, men samtidigt är det färre som får många timmars hemtjänst. Den genomsnittligga hjälptiden har inte ökat och de flesta får mindre hjälp än vad de skulle ha fått på boendena, säger Marta Szebehely.

Enligt henne finns det både möjligheter och skäl att försöka vända utvecklingen mot ökad anhörigvård. Exempelvis har Norge och Danmark betydligt mer utbyggd äldreomsorg än Sverige.

– Om vi tittar på trenden tror jag att anhörigvården ökar, men det är inga naturlagar som styr det här. Politiska beslut kan ändra utvecklingen. Sverige står förhållandevis väl rustat och det är marginella skattehöjningar som behövs för att få in mer resurser till äldreomsorgen, säger Marta Szebehely.

Hon betonar de ekonomiska fördelarna med en utbyggd äldreomsorg.

– På kort sikt tror kommunerna att det finns pengar att hämta på att spara in på äldreomsorgen, men på längre sikt är det givetvis inte så. Att vi i Sverige har en utbyggd barn- och äldreomsorg gör att den arbetsföra delen av befolkningen kan koncentrera sig på att arbeta, säger Marta Szebehely.

>>"Vi tillgodoser behoven"