Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dagmar och sårbarheten

/

Det var en rejäl storm som drog fram natten till i går. Dagmar kallad den här gången.
Värst tycks det ha varit vid Högakustenbron över Ångermanälven, där det i pylonerna uppmättes vindhastigheter på hela 41 sekundmeter. Det är långt över gränsen för orkan.

Annons

Återigen fick vi en demonstration om hur sårbart vårt samhälle är för vädrets makt och hur små vi människor är vid sådana här situationer.

Runt om i Hälsingland föll det träd, takpannor lossnade och lösa föremål for i väg. Även hela altantak och ladugårdsportar som lossnade rapporterades det om.

Trots att Dagmar under sin framfart orsakat en hel del materiella skador föreföll de personella skadorna – åtminstone vid tidpunkten då det här skrivs – vara små. Och i allt elände är det ändå det viktigaste.

Det var många vägar som blev ofarbara till följd av stormen. De större röjdes dock förhållandevis snabbt. Värre var det med de mindre.

Något tusental passagerare tvingades tillbringa natten mellan juldagen och annandagen på tåg, men det kunde ha varit värre. Klokt nog stoppade Trafikverket tåg i norra Sverige redan på juldagskvällen.

Under eftermiddagen i går började de stängda tåglinjerna komma igång igen.

Även strömavbrotten var omfattande till följd av Dagmars framfart. Som mest var över 170 000 strömlösa under natten.

Under gårdagen arbetade elbolagen intensivt för att kunderna skulle få strömmen tillbaka. Och för att slippa betala ut avbrottsersättning till de drabbade.

Ändå är det mycket som tyder på att det dröjer ytterligare ett tag innan alla har fått strömmen tillbaka.

Med tanke på alla strömavbrott kan man ju vara tacksam för att det inte är 25 grader kallt ute. Eller för att det inte var ett par decimeter blötsnö som levererades i samband med stormen. Utan att det var förhållandevis lättarbetat för dem som skulle ut för att röja och reparera de brustna förbindelserna.

Å andra sidan hade träden stått sig bättre om det hade varit en normal och ordentlig vinter.

Det går naturligtvis att vända på det här lite hur man vill och önskar. Och lägga till ett ”om” eller ”om inte”. Nu är det emellertid som det är och får hanteras därefter.

I första hand handlar det om att åtgärda de akuta skador och avbrott som har uppstått, där arbetet redan är i full gång eller avslutat. Och att inte dra ner på arbetstempot förrän alla abonnenter har fått strömmen tillbaka och alla vägar åter är farbara.

Därefter gäller det att dra lärdom av det inträffade och att vidta åtgärder så att effekterna av en liknande storm i framtiden kan undvikas eller mildras. Gällande elavbrotten handlar det förstås om att fortsätta – och helst i ett högre tempo – att gräva ner elledningarna i marken.

Med tanke på de höga elnätsavgifter som betalas är det förvånansvärt att säkerheten trots allt inte är högre.

Skamligt till och med.

Mer läsning

Annons