Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riv inte ut husets hjärta

/
  • Bebyggelseantikvarierna Anna Larsdotter och Ulrika Olsson vill slå ett slag för de gamla köken.
  • När kök från 1920-talet ska återskapas är det knappast denna standard man tänker på. I denna arbetarlägenhet lagades maten på vedspisen och vattnet hämtades in i hink. Bänkytorna var så gott som obefintliga, hushållsarbetet oftast utfördes vid köksbordet.
  • Funkiskökens inredningar med masonitluckor var ofta de första fasta köksinredningar som installerades i ett hus och de möter fortfarande våra behov av förvaring.
  • Kök i lägenhet från 1940-talet. Överskåpen är originalinredning och det nedre diskbänkspartiet utbytt men anpassat efter originalstilen.
  • Det är ofta billigare att komplettera sitt gamla kök med tillägg i köksinredningen än att köpa ett helt nytt.
  • Samma kök efter att kompletteringen av det gamla köket har blivit klar.

Att renovera köket, det har blivit så självklart att vi knappast ens tänker på det. Men två som tänker är bebyggelseantikvarierna Ulrika Olsson och Anna Larsdotter på Länsmuseet.

Nu vill de få oss andra att också – tänka efter.

Annons

Ulrika Olsson berättar att hon en gång såg två unga män riv ut ett genuint 40-talskök ur en lägenhet för att kasta, det sved i hennes hjärta och hon blev så arg att hon sa till.
– Då svarade de att köket var "helt jävla slut" och att det tyvärr inte gick att rädda. Men i princip allt går att rädda.
Vi sitter i Länsmuseets kafé och pratar om kök, nya och gamla, och vad det är som ligger bakom den stora byta kök-boomen i landet. Anna och Ulrika är både upprörda och förundrade över att människor så lättvindigt byter ut sina kök, de menar att det avslöjar en aningslöshet. Inte minst när man lägger ett miljöperspektiv på trenden.
– Människor är i allmänhet måna om att värna miljön, man handlar ekologiskt och kör miljövänliga bilar. Men att det är ett stort slöseri med resurser att riva ut ett kök som faktiskt fungerar och ersätta det med ett nytt, det verkar man inte ha tänkt på, säger Ulrika.
Att de gamla köken utgör en del av vårt kulturarv är en annan aspekt, dessutom är de av bra kvalitet. De är ofta platsbyggda, stommarna är av gedigna material och det finns goda möjligheter att underhålla dem, i motsats till många av de moderna alternativen.
– Har man skruvat en gång för mycket i en spånplatta så går det inte att skruva längre, säger Anna.
Vad är det då som ligger bakom trenden att byta kök? Inredningstidningarna och tv-programmen har förstås en stor påverkan, liksom livsstilsbloggarna.
– Det är en drömvärld som målas upp, en värld som många önskar sig. Att ha ett stort kök har blivit en statussymbol, det signalerar att man har tid och plats. Budskapet är att här lagar man riktig mat och bakar bullar medan barnen läser läxorna vid köksbordet. Och här bjuder man på sina vänner på goda middagar, säger Anna.
Bostaden och köket har blivit en viktig del av många människors identitet. Man vill vara unik och skapa något eget.
– Men ibland undrar man hur människor tänker. Man ser längenhetsannonser där man lyfter fram lägenhetens genuina detaljer, de fina parkettgolven, den öppna spisen och spegeldörrarna – och sedan har man rivit ut hela det gamla köket och ersatt det med ett nytt! Det är som om köket är helt frikopplat från bevarande-tänket och den här längtan vi har just nu efter nostalgi och retro-inredningar, säger Ulrika.
Bebyggelseantikvarierna har förståelse för att människor vill fixa till sina kök. Men de menar att det finnas andra vägar att gå än att byta hela köket.
– Det första man borde göra är att fråga sig vad det är i köket som man stör sig på. Är luckorna skavda, är skåpen för få, är diskbänken för låg? I så fall kan man ju gå in på detaljerna istället för att byta hela köket. Höja diskbänken, beställa fler skåp i samma stil som de gamla, och måla om skåpsluckorna. Varför riva bort ett kök som har dugt i 60 år för att sätta in ett nytt, undrar Ulrika.
– Svårigheten är att man inte vill anpassa sig efter köket, utan vill anpassa köket efter sig själv, säger Anna. Att man så enkelt kan riva ut ett gammalt kök när man köper ett hus beror nog på att man inte har någon historia med huset. Man tar inte bort någon del av sig själv när man river ut. Det är skillnad om man flyttar in i en gammal släktgård, då är man nog mer mån om att bevara det gamla.
En annan tänkbar anledning till att många vill byta sitt kök är den äckelskräck som finns i samhället, menar Anna och Ulrika.
– Man vill ha det fräscht omkring sig, och folk är rädda för de där hörnen där det är lite svårt att komma åt och städa. Men om man lackerar om sina skåpsluckor och målar skåpen invändigt, då får man ju helt nya fräscha ytor även i det gamla köket, säger Ulrika.
I sitt arbete har de båda två kommit i kontakt med människor som funderat på att ersätta gamla fungerande kök med nya, och fått dem att tänka om. Ofta när husägarna fått klart för sig att det finns ett ekonomiskt värde i det gamla köket; att liknande kök säljs till relativt höga priser på andrahandsmarknaden, och att det finns kökstillverkare som säljer kopior av gamla kök som kostar flera hundra tusen kronor.
– Det finns en sorts ny-nostalgi där man har en idé om något gammalt, men man köper något nytt som ska ge en känsla av att vara gammalt. Varför inte istället gå direkt på det genuina?

Mer läsning

Annons