Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Kakelungar kommer aldrig att försvinna"

/

Kakelugnsmakare är ett skrå med hundratals år på nacken. I dag väljer de flesta att installera modernare eldstäder, men fortfarande efterfrågas hantverkarna som kan sätta samman en gammal kakelugn. En av dem är söderhamnaren Håkan Eriksson.

Annons

I ett oinrett hus i Askesta utanför Söderhamn ligger en nedmonterad kakelugn på golvet. Bitarna av kraftigt vitt kakel är märkta med bokstäver och siffror och ligger fint uppradade, som ett olagt pussel i ordning. De ska nu sättas samman igen av Håkan Eriksson, som är murare och kakelugnsmakare och driver en egen firma i Söderhamn.

Det är en flat kakelugn, men så mycket mer förtäljer eldstaden inte om sig själv. En gång i tiden fanns ett kakelugnsmakeri i Söderala, men modellerna är många och Håkan Eriksson kan inte identifiera varifrån just den här kommer.

- Det enda jag vet om den är att den suttit inne i Söderhamn tidigare. Det är bara de finare från Rörstrand som har stämplar, annars är de dåligt märkta.

Håkans pappa John Eriksson är pensionerad murare. Sonen gick i faderns fotspår och blev som ung lärling på byggena. John jobbade en del med kakelugnar och så fick även Håkan upp ögonen för hantverket.

- Jag tyckte att det var intressant när farsan höll på. Och så är det väl ett lite utdöende yrke, det är många äldre som försvinner.

Senare, för ett 20-tal år sedan, gick han en kurs i Örebro. I dag håller han själv kurser för dem som vill lära sig tekniken.

Det var på 1700-talet kakelugnen spreds i Sverige. I början skulle kakelugnsmakaren både tillverka och montera ugnen, men på 1800-talet förändrades arbetet till att bestå av enbart montering.

Det vanligaste jobbet för Håkan är att montera ned en söndereldad ugn, laga den och sätta upp den igen. Det tar ungefär en vecka eftersom leran i varje skift (varv) måste torka innan han börjar på ett nytt.

- Är man ute efter att spara energi ska man satsa på en ny, som man kan elda hårdare i. Ju mer man eldar i en gammal kakelugn, desto mer vidgar den sig och orkar inte gå tillbaka. Fördelen med de gamla är att de alltid går att sätta om.

Tålamod är en bra egenskap i jobbet. Ibland kan det stora kakelpusslet jäklas med montören.

- Ja, det kan de, säger Håkan med en övertygande blick. Det gäller att vara väldigt noga i början, man måste ligga ett steg före i tanken hela tiden.

När tegelstenarna som formar kanalerna i kakelugnens innanmäte ska läggas på plats, måste han böja sig över den monterade ramen för att komma åt. Det är ett ganska tungt jobb som sliter på ryggen. Ensamt är det också, ofta är det bara han och en radio på arbetsplatsen. Trots det svarar han jakande på frågan om kakelugnsmakare är ett framtidsyrke.

- Det kommer aldrig att försvinna, det tror jag inte. Sedan kan det vara svårt att bara göra kakelugnar och livnära sig på det, om man inte vill åka runt mycket.

Tack vare ROT-avdraget har antalet beställningar ökat och för tillfället har han sex till sju jobb på gång. För några år sedan när han stod på Antikmässan i Stockholm och murade, fick han många förfrågningar om arbeten där nere.

- Det finns hemskt mycket kakelugnar i innerstan, på Östermalm och i de gamla kåkarna.

För Håkan är kakelugnsmakeriet en av flera sysslor i firman, han gör till exempel murstockar, monterar andra eldstäder och reparerar skorstenar också. Men ett visst hopp har han att föra vidare just det gamla hantverket till en ny generation.

- Jag har en son som jobbar som plattsättare och hoppas att han ska bli intresserad någon gång.

Mer läsning

Annons