Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bygg, men inte på min bakgård

/

Kommunalrådet Olle Nilsson-Sträng (S) i Bollnäs har förmodligen alldeles rätt.

I julaftonens Ljusnan konstaterade han att "alla politiska partier är positivt inställda till denna förnybara energi".

Annons

Artikeln handlade om vindkraft. Och om de över 70 yttranden över Bollnäs kommuns översiktsplan Tema Vindkraft, som kommit in till kommunen.

Alla verkar vara för vindkraft. I princip.

Om det inte vore för det så kallade Nimby-fenomenet.

Det står för "not in my back yard", "inte på min bakgård", och är ett fenomen som politiker och myndigheter ofta ställs inför.

Det används när de protesterande inte protesterar mot själva företeelsen, utan bara mot placeringen.

Människor tycker ofta etableringar, förändringar och satsningar på nya verksamheter är bra. Bara det inte sker i mitt grannskap, inte på min bakgård.

Det kan exempelvis handla om störande verksamheter som att dra en ny väg eller järnväg, om en ny byggnad som stör den egna utsikten, om behandlingshem för missbrukare.

Och det gäller uppenbarligen också vindkraften.

Alla är för. I princip.

Bara inte på min bakgård. Eller i mitt intresseområde.

Översiktsplanen Tema Vindkraft bedömer att Bollnäs ska kunna rymma 300 vindkraftverk, möjligen ännu fler. De platser som är aktuella är på Finnskogen och trakterna kring Arbrå, Vallsta, Simeå-Undersvik och Glössbo.

Det är verkligen lätt att förstå kritiken som exempelvis föreningen Finnskogsriket och naturskyddsföreningarna i Bollnäs och Hanebo levererar.

Kritiken tar fasta på att vindkraften är ett hot mot naturvård, friluftsliv, turism och kulturmiljö. Och de målar upp vindkraftverken som gigantiska hot mot dessa värden som sitter i ryggmärgen på de flesta svenskar.

"Natur med vindkraftparker är ointressant. Besöksnäring och vindkraft fungerar inte ihop", säger man bland annat.

Det kan man i och för sig diskutera. Erfarenheterna från Gotland, Danmark, Spanien bekräftar knappast dessa påståenden.

Men vem vill ha stora vindkraftverk där man ska ströva omkring och njuta av naturen, fiska eller jaga? Samtidigt kan man konstatera att vi har en vidsträckt natur som inte till alla delar kan betraktas som omöjlig för vindkraftverk.

Problemet med kritiken är att den är både kritisk och positiv till vindkraft på samma gång.

Kritikerna från Hälsinglands inland tycker att den stora utbyggnadspotentialen i Gävleborg ligger i havsbaserade vindkraftverk och platser med "redan exploaterade miljöer", som exempelvis industriområden.

Bygg vindkraftverk på andra ställen alltså.

Det skulle vara lättare att förstå en argumentation som går ut på att säga nej till vindkraft som energikälla för att den inte passar in i landskapsbilden och i stället föreslå en utbyggnad av den befintliga kärnkraften.

För om vindkraften är störande ute i öde skogen, måste den väl också vara det för dem som jobbar eller bor i "redan exploaterade områden", och för dem som lever nära havsmiljön och som lever av turismen och det rörliga friluftslivet vid havet.

Det är problematiskt att vara för vindkraft i princip, men i praktiken säga nej.

 

.

Mer läsning

Annons