Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brott och samtidigt förmildrande omständighet?

/

Så gott som varje dag skriver tidningen om att någon kört rattfull eller drogpåverkad.

Annons

Ibland blir det bara en liten notis. Trots att fyllekörningen skulle ha kunnat resultera i en tragedi med stora svarta rubriker.

Gränsen mellan en liten notis och de stora rubrikerna är hårfin. Ett tips till polisen, en lindrig dikeskörning, ett ingripande av någon med civilkurage, en tillfällighet kan utgöra skillnaden mellan liv och död.

Varje dag är närmare 12 600 rattfulla förare ute på vägarna i vårt land. Det betyder att det görs 525 fyllekörningar varje timme. Dygnet runt.

Några av dem kör omkring i vår egen kommun. Som tickande bomber! Och bara ytterst få åker fast.

Häromdagen kom det en forskningsrapport som konstaterar att nyktra förare döms hårdare än rattfulla!

En nykter bilist som visar "grov oaktsamhet" och skadar någon döms till fängelse i drygt tio månader. Den som kört rattfull får åtta månader och den som kört grovt rattfull får sex månaders fängelse.

En nykter bilist som kör ihjäl någon och visar "grov oaktsamhet" i trafiken får fängelse i ett år och tre månader. Den som kört grovt rattfull och döms för samma brott får omkring en månad kortare straff.

Det verkar märkligt nog som om rattfylleri kan vara ett brott och en förmildrande omständighet på samma gång.

Studien har gjorts av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och statistikern Mohammad-Reza Yahya, blev så förvånad över resultatet att han räknade om allt en gång till.

Han vänder sig mot att brottet rubriceras som "vållande till annans död" om någon kör rattfull och tar livet av någon i trafiken.

Visserligen har någon ifrågasatt undersökningens resultat med motiveringen att det är svårt att jämföra fallen eftersom omständigheterna aldrig är lika. Men efter att ha gått igenom 15 års straffstatistik med 1 995 domar tycker forskarna att de har god grund för sina slutsatser.

Mohammad-Reza Yahya vill ha en skärpning av straffen för rattfylleribrott och påpekar att mord ger 14 år i fängelse, men den som dricker och dödar någon i trafiken får drygt ett år.

Det är något grundläggande fel i rättsapparaten när den som dricker och gör bilen till ett osäkrat mordredskap kommer betydligt lindrigare undan än den som använder kniv eller skjutvapen för att döda.

Det behövs ett helt batteri av åtgärder för att bekämpa rattfylleriet. Alltifrån ökad bevakning och hårdare straff till vård, utbildning och större civilkurage.

Polisen måste i ännu högre grad vara synlig, rörlig och få resurser att i större utsträckning jobba på fredags- och lördagskvällar och nätter då de flesta fyllkörningar görs. Och Sverige borde vara pådrivande för att få EU med på ett krav på alkolås i alla bilar.

Fler poliser på vägarna, en ökad övervakning, fler kontroller, bättre utbildning, effektivare missbruksvård, en skarpare rättspraxis kostar pengar. Men varenda krona investerad i trafiksäkerhetsarbete för att bekämpa rattfylleri är en långsiktigt lönsam investering i pengar räknat.

Och helt enkelt ovärderlig i perspektiv av minskat mänskligt lidande.

Polisiära insatser och straffskärpningar är viktiga, även om många fyllekörningar görs av notoriska missbrukare. Men samtidigt behöver vi en ökad medvetenhet och ett ökat civilkurage hos människor i allmänhet, som gör att man vågar säga ifrån och gripa in när någon har alkoholproblem. Innan det är för sent.

Alla ställer upp på påståendet att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Ändå händer det.

I snitt finns 525 fyllerister per timme där ute i trafiken. Dygnet runt.

Risken är otäckt stor att möta någon av dem.

Mer läsning

Annons