Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bra Bollnässkolor snart bara historia?

/

Vad vill egentligen Bollnäs kommun med skolorna?

Annons

Vill politikerna fortsätta att lägga ned skolor? Vill politikerna fortsätta att skära ned på verksamheten mer än vad som motsvaras av det sjunkande antalet elever?

Detta är viktiga frågor, inte minst med tanke på det kommande valet.

I år kan barn- och utbildningsnämnden, BUN, komma att gå back med 25 miljoner kronor.

Det avgående kommunalrådet Olle Nilsson Sträng (S) sammanfattade alternativen i lördagens Ljusnan när han sade att "antingen måste vi dra ned på andra utgifter eller öka inkomsterna".

Kommunchefen och ekonomichefen har fått kommunstyrelsens uppdrag att utreda vilka konsekvenser BUN:s underskott kan få för Bollnäs kommun.

Inte en dag för tidigt. Snarare konstigt att kommunstyrelsen reagerar först nu trots att problemen varit väl kända under en lång tid.

Man kan med fog fråga sig om kommunpolitikerna har någon långsiktig målsättning med skolornas innehåll, kvalitet och kostnader?

Det är möjligt att den finns. Men när skolorna i kommunen diskuteras i kommunfullmäktige och kommunstyrelse handlar det nästan alltid om katastrofalt dålig ekonomi som måste panikåtgärdas med att dra ned på lärartjänster och skollokaler.

För tuffa besparingar på lärare minskar lärartätheten och försämrar sannolikt då också kvaliteten i skolorna.

Däremot är det fullt rimligt att spara på lokalutrymme när antalet elever minskar. Men det verkar inte vara så lätt.

Det verkar exempelvis som om BUN kommer att få betala fyra miljoner kronor per år för de tomma lokalerna när Gärdesskolan utryms. Trots att de inte används av skolan.

Ska man då inte spara pengar när antalet elever minskar?

Självklart.

Men besparingarna handlar inte bara om att anpassa kostymen efter antalet elever. Ungefär en tredjedel av besparingskraven kan hänföras till minskat elevunderlag. Resten är ren besparing.

Hur många i kommunfullmäktige är medvetna om detta? Hur många i kommunfullmäktige anser att skolans budget är för generös?

Att BUN år efter år går med underskott kan bero på att verksamheten är felbudgeterad, men det kan också beror på att omedvetna och okunniga politiker lagt orimliga besparingskrav på nämnden.

Kanske är det till och med ett utslag av den långvariga socialdemokratiska inbördes maktkampen mellan kommunstyrelsens ordförande Olle Nilsson Sträng och BUN:s ordförande Jan Lahenkorva.

Det saknas en långsiktig strategi som är väl förankrad bland alla förtroendevalda i kommunfullmäktige och som är kommunicerad i verksamheten och bland allmänheten.

Det är val i september och politikerna verkar måttligt intresserade av att ge några besked om BUN:s ekonomi och vad de vill med skolorna före valet.

Nu kan de skylla på att de väntar på de båda tjänstemännens utredning innan de kan säga något.

Det är att sticka huvudet i sanden och gömma sig och fly undan sitt ansvar. Problemen har varit väl kända under lång tid.

Vad vill politikerna egentligen? Lägga ned flera skolor? Spara mer på skolverksamheten än vad som motsvaras av det minskade elevunderlaget?

Det måste väljarna få veta före valet.

Idag visar kommunens skolor bäst resultat i länet. Något som är viktigt när unga familjer funderar på att bosätta sig i kommunen.

Men om politikernas tuffa besparingskrav på skolorna fortsätter kan detta snart vara historia.

Mer läsning

Annons