Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bostadsorten avgör när du får dyslexiutredning

Det är stora skillnader i landet när det gäller väntetid för utredning av dyslexi och dyskalkyli. När jag flyttade till Nordanstig från Nacka i fjol blev jag varse hur olika det kan se ut. I Stockholms läns landsting får du utredning av läs- och skrivsvårigheter inom ett par veckor från det att remiss kommer till logoped. Här i Gävleborgs läns landsting är väntetiden 1–1½ år!

Ofta har det gått lång tid innan det blev av att skicka remiss från skolan. Föräldrar har ofta fått kämpa länge för detta.

Under tiden hinner det hända mycket med elevernas självuppfattning och tilltro till sina möjligheter att klara skolämnena och komma in på vidareutbildningar. Att vänta för länge kan få mycket negativa följder som depression, påverka hela livssituationen och begränsa valmöjligheter helt i onödan.

Hur kan det vara så olika? Det hänger samman med politiska beslut i landstingen. Patienter som omfattas av vårdgarantin får förtur med målsättningen att tre månaders väntetid ska hållas. I

Gävleborg har man ”lyft ut” dyslexiutredningarna ur vårdkön. De prioriteras då inte alls. I Stockholm ingår dyslexiutredningar i vårdgarantiåtagandet. Logopeder har där även möjlighet att förskriva kompensatoriska hjälpmedel för användning hemma. Det rör sig oftast om en talsyntes (som läser text högt på datorn på både svenska och engelska), anpassade stavningsprogram och anpassad ordbok på datorn. Personer under 18 år får både utredning och hjälpmedel utan kostnad hos vårdinstansen. I Gävleborg finns inte möjligheten att förskriva sådana hjälpmedel. Skoldatorteken har en viktig roll för att hjälpa skolorna med introduktion och anpassningar av hjälpmedlen.

Det är otroligt viktigt att tidigt få börja använda hjälpmedel. Lärarnas inställning till dessa och till att hitta vägar för inlärning, andra än de gängse, kan vara helt avgörande för elevernas möjlighet att vara delaktiga i undervisningen. Det är roligt att se att det i många skolor i Stockholmsområdet har skett och sker en attitydförändring angående användningen av de kompensatoriska hjälpmedlen i takt med att de blir allt vanligare. Såväl lärare, specialpedagoger som elever förefaller tycka att det är inspirerande att använda dem, och elevernas insikt om att de verkligen hjälper dem ökar.

I Stockholms läns landsting är det vårdvalet som har gett logopeder möjlighet att etablera mottagningar genom avtal. I landstinget i Värmland, som också har långa köer, har nu särskilda medel tillförts budgeten just för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter att få utredning inom rimlig tid. Vilken väg landstingen än väljer, så kan man inte blunda för att dessa elever finns och behöver få utredas utan att behöva vänta godtyckligt länge.

Ingegerd Kvist Berggren

legitimerad logoped

Nordanstig

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel