Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bostadsbrist öppnar för privata bolag

Förra året betalade Migrationsverkets drygt en miljard kronor för asylboenden. Utgifterna väntas öka de kommande åren. Nu kritiserar myndigheten det kostsamma systemet.
– Det här är inte optimalt, säger verksjuristen Kent Juhlén.

Annons

Enligt Migrationsverket kostade myndighetens asylboenden lite mer än 1,15 miljarder kronor under 2013. Pengarna gick bland annat till att betala hyreslägenheter där upp emot 11 000 människor på flykt undan krig och terrorism får en andningspaus.

En stor del av summan, nästan hälften, användes för att betala platser vid så kallade tillfälliga boenden. I Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västernorrland rör det sig om cirka 1 640 sängplatser. För att klara behovet betalar Migrationsverket privata företag för att de ska tillhandahålla tillfälliga boenden, som i vissa fall kan kosta upp emot fyra gånger så mycket som ett boende i vanlig hyreslägenhet.

En stor del av pengarna som Migrationsverket betalar ut går direkt ner i fickorna på entreprenörerna som ren vinst. Det visar den rättsliga processen mellan Migrationsverket och Hewal Fastigheter AB i Delsbo.

Den invecklade juridiska striden mellan parterna bekräftar att flyktingmottagandet har blivit en mångmiljonindustri. Det humanitära arbetet har delvis hamnat i skuggan av potentiella vinstraketer, där "handelsvinsten" på en människa står i centrum.

Hewal Fastigheter AB är ett av många företag som tjänar pengar på att tillhandahålla rum och mat till asylsökande. Hittills under 2013 och 2014 har Hewal fått över 47 miljoner kronor från Migrationsverket. Dessutom har företaget lyckats få ett skadestånd på 8 miljoner kronor, efter att Migrationsverket gjort otillåtna direktupphandlingar av asylboenden.

I efterdyningarna av den juridiska processen mot Hewal kritiserar Migrationsverkets verksjurist Kent Juhlén det nuvarande systemet.

– Tillfälliga boenden är ett sämre boende, generellt sett, och även dyrare än vanligt lägenhetsboende. Däremot är det svårt att komma undan att vi ibland behöver ha tillgång till tillfälliga boenden, under toppar. Men målet är att i så stor utsträckning som möjligt ha egna lägenheter till asylsökande, säger han när han tar emot på Migrationsverkets kontor i Norrköping.

Enligt honom utgör det nuvarande systemet ett problem. Dels kostar det onödigt mycket pengar, dels är det sämre för de asylsökande.

Hewal har beräknat att de gör 235 kronor i vinst per person och dygn. Om andra aktörer har samma vinstmarginal innebär det att stora delar av Migrationsverkets budget för boende betalas ut som ren vinst till privata entreprenörer.

Är det rimligt att stora delar av det ni betalar för att ta hand om flyktingar blir ren vinst?

– Nej, inte när du ställer frågan på det sättet. Men min uppfattning är att det skiljer väldigt mycket mellan olika leverantörer, beroende på vilka förutsättningar de har. I vissa fall äger de en anläggning, långt ut i skogen, då blir det en väldig förtjänst. Medan andra entreprenörer köper eller hyr en ny fastighet och har därmed andra kostnader.

Enligt honom har Hewal kunnat utnyttja det nuvarande systemet för flyktingmottagning maximalt. Entreprenörerna som äger hotellet har stått med tomma, ändamålsenliga lokaler och hittat en möjlighet att få fart på hotellets ekonomi.

I den bästa av världar skulle Migrationsverket, enligt Kent Juhlén, klara sitt bostadsbehov själva. Som det ser ut i dagsläget är myndigheten emellertid beroende av tillfälliga boenden för att klara av den ökade flyktingströmmen.

För att minimera beroendet av externa aktörer letar myndigheten dagligen nya hyreslägenheter runt om i landet. Men de kommunala och privata fastighetsägarnas möjligheter och vilja att hyra ut räcker inte.

– Vi försöker, vi letar i kommunerna och efterfrågar hyreslägenheter. Vi uppmanar även på vår hemsida att potentiella hyresvärdar ska vända sig till oss. Men vi får ändå inte tillräckligt antal. Det är en ständig jakt.

Varför ser det ut så här?

– Det handlar om både bostadsbrist och vilja. Vi får ju hyra, men inte i tillräckligt hög utsträckning. I många fall finns det inte lägenheter, i andra fall kan det handla om något annat. Men generellt sett är det svårt att hitta bostäder.

Kan ni göra något från ert håll?

– Vi vill inte betala mera för hyreslägenheter än vad andra hyresgäster gör. Visst blir det ett större slitage på lägenheterna eftersom vi har stor omsättning, men där är vi generösa att ersätta hyresvärdarna om det uppkommer skador. Jag tror att det handlar att om att vi måste kompensera kommunerna på ett bättre sätt från centralt håll, från staten. Men det är bara mina egna tankar kring problematiken. Det är en komplex frågeställning, säger Kent Juhlén.

I den juridiska process som Hewal och Svanbacken drev mot myndigheten bevisade företaget att Migrationsverket gjort otillåtna direktupphandlingar. Företaget lyckades även få ett skadestånd för utebliven vinst. Pengar som företaget skulle ha tjänat om de fått möjlighet att skriva kontrakt med Migrationsverket vid en laglig upphandling.

Förlikningssumman var fram till den 4 juni sekretessbelagd. Nu vet vi att summan för Hewals tystnad var 8 miljoner kronor. Pengar som Migrationsverket har betalat för en tjänst som aldrig utförts.

– Vårt ombud bedömde att det var den bästa lösningen. Att driva en process tar kraft och resurser. Vi vill hellre lägga dem på vår kärnverksamhet.

Men är det rimligt att Hewal har fått betalt för tjänster de aldrig utfört?

– Det är så regelverket ser ut. Det kan man tycka vad man vill om. Personligen tycker jag, om vi pratar generellt, att om myndigheter har åsidosatt lagen om offentlig upphandling och på så sätt gjort att vissa leverantörer lidit skada så kan det finnas ett berättigat krav på skadestånd.

Hur ser du på skattemedel används för att korrigera myndigheters juridiska misstag?

– Det är naturligtvis inte bra. I den bästa av världar skulle det inte förekomma. Men även myndigheter gör fel ibland. Tyvärr. Det är inte bra, men ibland blir det så.

Fram till 2015 beräknar Migrationsverket att behovet och kostnaden för tillfälliga boenden kommer att öka markant.

– Det här är inte något vi vill. Vi vill att de bor i våra egna hyreslägenheter. Men när de inte räcker till är vi hänvisade till andra typer av boenden. Människor måste få mat och tak över huvudet, det är det primära, säger Kent Juhlén.