Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hundraåringen som blev till genom en kupp – här finns arvet efter I 14

I år är det 100 år sedan Soldatkyrkan i Gävle invigdes av ärkebiskop Nathan Söderblom. Men Soldathemmet, som kyrkan tillhör, fanns på plats redan 1911.

Annons

100-åringen firades med en jubileumshögmässa 21 augusti.

När vi besöker Soldathemmet och Soldatkyrkan, strax utanför gamla I 14-området i Gävle är aktiviteten febril. Om ett par timmar ska en Jubileumshögmässa hållas för att uppmärksamma kyrkans 100-årsjubileum, och biskopen i Uppsala stift Ragnar Persénius ska närvara, på samma sätt som ärkebiskopen Nathan Söderblom gjorde när kyrkan invigdes 1916.

Även Söderbloms företrädare, Johan August Ekman, har haft en roll i byggnadens historia. Det var han som invigde Soldathemmet med samlingssal när det stod färdigt 15 december 1911, tre år efter att Hälsinge regemente, I 14 hade flyttat från Mohed utanför Söderhamn till Kungsbäcksområdet i Gävle.

TV: Här firas 100-åringen

Tanken med ett soldathem var att det skulle vara ett ställe för soldaterna att vistas på bortom kaserngården under den lediga tid de inte hade tillstånd att lämna regementsområdet. Drivande bakom tillkomsten av soldathem var dåvarande regementspastorn Ivar Hultin.

– Han drev den frågan väldigt duktigt och bra och det här var faktiskt det fjärde soldathemmet som han låg bakom för Hälsinge regemente. Först var det två stycken uppe på Mohed och sedan ett tillfälligt som blev till efter att regementet hade flyttat ner 1908, Tomas Bornestaf, ordförande i Stiftelsen Sällskapet Hälsinge regemente, som äger och driver Soldathemmet.

Tomas Bornestaf är ordförande och Hans Beminge är sektreterare i den stiftelse som i dag driver Soldathemmet och Soldatkyrkan.

Tomas Bornestaf var regementschef på I 14 från 1994 och fram till nedläggningen 1997, och det var en av hans företrädare, Georg Nyström, som låg bakom Soldatkyrkans tillkomst 1916, något som skedde under närmast kuppliknande former.

– Det var inte alls meningen att det skulle bli någon kyrka från början, utan det hette kyrksal och samlingsrum. Men regementschefen tyckte att det skulle bli kyrka och utan att fråga någon såg han till att den invigdes till kyrka och det var han som fick hit Nathan Söderblom till invigningen, berättar Tomas Bornestaf.

De tre ursprungliga fönstren i kyrksalen. I mitten riksvapnet, till höger Kungliga Hälsinge regementes vapen och till vänster det Fockska vapnet eftersom friherren Carl Fock var regementschef när Soldathemmet byggdes.

Nyströms tilltag uppskattades varken av den frikyrkliga delen av soldathemmets styrelse eller hemmets initiativtagare Ivar Hultin. Men så småningom lugnade det ned sig och samtliga inblandade förlikade sig med att det fanns en soldatkyrka i byggnaden.

Festvåningen.

I dag är Soldatkyrkan ett populärt ställe inte minst att vigas i. Hans Beminge, som är sekreterare i Stiftelsen Sällskapet Hälsinge regemente, berättar att det finns porslin åt cirka 80 personer och att det med extraporslin och lite trängsel går in 120 middagsgäster i Soldathemmets festvåning. Inte sällan bär man ned två speciella stolar till brudparet, stolar som när de byggdes egentligen var avsedda för kungaparet att använda vid en högtid på regementet 1924.

– Men drottningen kom aldrig så det var Gustav V och Nathan Söderblom som satt i stolarna. Brudparen brukar uppskatta dem och tycker att de är som Game of Thrones, berättar Hans Beminge och tillägger att det behövs lite kuddar för att slippa träsmak.

Brudparsstolarna med Game of Thrones-vibbar var en gång i tiden mycket riktigt avsedda för kungen och drottningen.

Puben på övervåningen i Soldathemmet brukar vara en magnet. – Om vi är 19 personer som träffas brukar 18 trängas här inne och den nittonde vara på väg hit, säger Hans Beminge.

Kyrkan används även flitigt vid dop och begravningar. Soldathemmet har förutom att det används i samband med uthyrningar blivit både en plats där gamla klenoder från regementet förvaras och en samlingspunkt för gamla officerare. Pubkvällar arrangeras någon gång i månaden, vid midsammar hålls en veteranmiddag och varje år i december arrangeras "lille jul", precis som på regementets tid. Högtiden brukar locka över 100 före detta I 14-officerare och varken Hans Beminge eller Tomas Bornestaf känner till att något annat nedlagt regemente har en sådan tradition.

– Det här har blivit en naturlig samlingsplats för oss och hade vi inte den här byggnaden tror jag inte att hade haft de traditionerna, säger Tomas Bornestaf.

Men allt är inte bara fest. En gammal byggnad kräver underhåll. När byggnaden renoverades för några år sedan var det styrelsemedlemmarna själva som fick stå för det mesta arbetet och likadant blir det när några av fönstren i kyrkan snart ska bytas ut mot säkerhetsglas.

– Det är ett tungt slit, säger Hans Beminge.

Träkrucifixet var en gåva från överste Nyström, regementschefen som kuppade igenom bildandet av en soldatkyrka.

Fanorna i kyrkorummet är kanske det som mest sticker ut i Soldatkyrkan. Närmast regementets orginalfana från 1957.

Predikstolsklädet är skänkt av borgmästarinnan Anna Berggren, vars son Hans Berggren var regementschef vid I 14 1946-1955.

Byggmästare CA Eklund, Gävle ritade byggnaden och byggmästare Anders Nisser i Söderhamn byggde.

Klockstapeln i regementsparken är en mindre kopia av klockstapeln i Ljusdal. Den byggdes 1915 av regementets personal.

Davidsstjärnan och korset, enligt Hans Beminge sannolikt en produkt av Nathan Söderbloms ekumeniska tankar.

14:e Kungliga Hälsinge Regemente. Bokskåp från Mohedtiden som tillverkades som mästarprov 1839.

De 56 regementchefernas sköldar hänger i trapphuset på Soldathemmet.

Mer läsning