Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bort med biffen och bilen

Om 25 år jobbar vi mindre, ratar biffen och tar cykeln i stället för bilen. Det är åtminstone vad en hållbar livsstil kräver av oss.

Annons

Christer Sanne är docent i samhällsplanering vid Kungliga Tekniska högskolan och har nyligen skrivit rapporten "Hur vi kan leva hållbart 2030" för Naturvårdsverket. Han utgår från forskningsläget när det gäller olika aspekter av vårt levnadssätt för att försöka räkna ut hur vi måste leva för att minska våra koldioxidutsläpp med två tredjedelar. På så vis kan vi försöka förhindra att världen värms upp mer och att klimatförändringar blir ännu våldsammare.

– Vi fortsätter att arbeta, producera och konsumera mycket och det är inte hållbart eftersom det hela tiden tär på våra naturresurser, säger han.

Vårt konsumtionsmönster har förändrats kraftigt sedan 1980. Vi spenderar mer än vad vi gjorde då, men lägger pengarna på andra saker.

– Matpriserna har gått ner och det beror på att vi har fått till en spektakulär effektivisering av jordbruket och att vi importerar mer billiga livsmedel. I stället för att lägga pengarna på mat kostar vi på oss resor och dyrare boende, säger Christer Sanne.

Men det finns tecken på att vi håller på att tappa köplusten, vi har de saker vi behöver. I stort sett har alla tillgång till sådant som frys och tv och antalet svenskar som håller sig med tvättmaskin, fritidshus, båt och husvagn ligger på samma nivå år efter år. Fast vi köper nya tekniska prylar oftare än tidigare, mobiltelefoner behåller vi i genomsnitt ett och ett halvt år och datorer i två år.

– Eftersom vår tillväxt verkar stanna av måste kapitalismen grovt sagt få oss att byta ut saker oftare. Men om vi frigör oss från statustänkandet i att ha det senaste och inte byter ut datorn vartannat år, behöver vi inte köpa nytt hela tiden, säger Christer Sanne.

Det finns tecken på att vi ändrar vår inställning till konsumtion. Exempelvis köper vi gärna saker som andra redan har använt. Marknadssajten Blocket.se säljer i dag för dubbelt så mycket som matbutikskedjan Ica.

– Vi är inte dumma, människor har helt enkelt kommit på att det är mer lönsamt att köpa saker på andrahandsmarknaden, säger Christer Sanne.

Han räknar med att vi jobbar 25 procent mindre om 15 år. På så vis har vi mindre pengar att spendera på saker och förbrukar inte lika mycket av våra naturresurser.

– Fram till 1973 kämpade den svenska arbetarrörelsen för att få mer fritid, då tyckte alla partier utan Moderaterna att det var en bra idé att införa sex timmars arbetsdag. Men sedan blev det bara mer konsumtion av alltihop, säger Christer Sanne.

Mindre arbete ger oss mer fritid. Den tiden kan vi inte lägga på att resa mer eller skaffar oss fler prylar, utan på att umgås med familj och vänner. Ett minskat behov av barnomsorg gör att vuxna kan vara tillsammans mer med sina barn än de är i dag. Det är också tänkbart att vi ägnar oss mer åt skapande och idrott eller att arbeta ideellt. Svenskt föreningsliv kan få en renässans när det gäller engagerade medlemmar, tror Christer Sanne.

– I Hälsingland kan jag tänka mig att ni har en hel del att göra med er fritid. Möjligheterna till att jaga, vara ute i naturen och att lägga mer tid på trädgården kommer att öka, säger han.

Om vi börjar äta mer gris i stället för ko kan vi minska våra utsläpp.

Sonen fick honom att tänka om

om hållbar livsstil