Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer ljus på Rosa Taikon

/
  • 1969 ställdes Rosas silversmycken ut på Nationalmuseum. Här visar hon affischen till utställningen.
  • Av filigran och granalier, silvertrådar och små silverkulor, skapar Rosa sina silverkonstverk.
  • Många av Rosas smycken är inspirerade av farfars yxa.

Anne Brügge läser en bok med vackra bilder om silversmeden Rosa Taikon, skriven av Brita Åsbrink.

Annons

Brita Åsbrink

Rosa Taikon, Romsk silversmed och hantverkare

Bokförlaget Langenskiöld

Det har varit många glada nyheter i hälsingebyn Flor. Senast utsågs silversmeden Rosa Taikon till hedersdoktor vid Södertörns högskola, som tack för hennes engagemang för romskt kulturarv och mänskliga rättigheter.

Dagen efter promoveringen, lördagen den 29 november, berättade Niklas Orrenius i Dagens Nyheter om en berusad mobb som angrep ett rumänskt par som sov i en bil i Habo. Rasister hurrade sedan på nätet. Orrenius jämförde med raskravallerna 1948 i Jönköping, inte långt från Habo En folkmassa följde med några våldsmän som var beväpnade med järnrör. De trängde in i familjers hem och folk skrek: "Ut med er tattare, vi ska döda er!" Smålands folkblad skrev om ett svartmuskigt blandfolk med ingrodd avsky för ordnat arbete. Polismästaren kallade dem för parasiter.

Nyss meddelade TT att länsstyrelsen i Stockholm har som mål att alla romska ungdomar ska vara jämställda med icke-romer år 2032. En dyster siffra!

Anklagelserna mot romer för dagdriveri har alltid retar Rosa Taikon. Hon brukar berätta hur hon uppfostrats att arbeta hårt. Fortfarande är hon verksam konstnär och aktivist, trots sina 88 år.

Boken Rosa Taikon, Romsk silversmed och hantverkare fyller sin plats i Hälsinglands hembygdsbibliotek främst genom bildmaterialet. Texten är något valhänt skriven och summarisk, men man får verkligen bekanta sig med konstverken och även med exmakens – Rosa lärde upp arkitekten Bernd Janusch till konstnär och de gjorde tillsammans skolhuset i Flor till ateljé och hem. 

Självklart blir det en bekantskap på håll. På den banbrytande separatutställningen på Nationalmuseum 1969 häpnade man över prakten och precisionsarbetet. Manillaskolans blinda elever fick komma på särskild visning och känna på konstföremålen. Samtidigt demonstrerades det i Stockholm mot utvisningen av en stor grupp franska och polska romer.  Det går inte att skilja mellan Rosa Taikons konst och politiken.

Bokens inslag om prisutdelningar och donatorer skämmer, liksom en del amatörfoton – men andra är utsökta, som bilden från Konstfacks trapphall med Rosa och Bernd hand i hand, i vardagen. Merparten av smyckesbilderna är lyckligtvis tagna av proffs och bokens form (av John Eyre) är i stort sett lyckad. För att få en djupare berättelse, läs Lawen Mohtadis Den dag jag blir fri, en bok om Katarina Taikon (2012), i hög grad även en bok om systern Rosa Taikon. 

Till Litteraturlistans två (2) böcker om romer vill jag lägga Gunilla Lundgrens många böcker från 70-talet och framåt. Bara några titlar här: Utan hus utan grav (poesi), Svarta rosor, en antologi om romsk kultur. Ramiz resa, medförfattare Ramiz Ramadani. Ett tvåspråkigt seriealbum om flickan Sofia Taikons väg från koncentrationsläger till Sverige. Tariq, Bergets hövding, om en romsk pojke i Rinkeby.

Annons