Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Blockpolitiken inte längre så cementerad?

/

Annons

De gamla ideologiska motsättningarna i politiken minskar. Den gamla blockpolitiken kanske inte är så säker och cementerad som den verkar vara i retoriken.

Visserligen gäller fortfarande blockpolitiken i riksdagen där de fyra allianspartierna regerar med de rödgröna partierna i opposition.

Men i Gävleborgs landsting är det Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet som styr, med de övriga allianskamraterna och Sjukvårdspartiet i opposition.

I kommunerna i Hälsingland styr kombinationen S+C i tre av sex kommuner. Och alliansen lyser helt med sin frånvaro.

Enligt den senaste förtroendemätningen från Expressen/Demoskop visar det sig att Miljöpartiets väljare har mycket större förtroende för moderaten Fredrik Reinfeldt än för den rödgröna kamraten och samarbetsingenjören Mona Sahlin (S).

I början av april hade 30 procent av miljöpartisterna ganska eller mycket lågt förtroende för Mona Sahlin. I dagsläget har den siffran rusat iväg till hela 42 procent. Oroväckande lågt förtroende för de rödgrönas egen statsministerkandidat.

Och i Åtvidaberg samregerar Socialdemokraterna med Moderaterna! Något som de gick ut med före valet och som resulterade i ökat stöd för båda partierna.

Det socialdemokratiska kommunalrådet Lennart Haraldsson i Åtvidaberg karaktäriserar samarbetet med moderaterna som "skitbra" i en artikel i Dagens Samhälle.

Och de båda partiernas kommunalråd ser gärna att deras samstyre fortsätter efter nästa val. Trots att det borde vara omöjligt om man ser till blockpolitiken.

Så sent som för bara knappt 40 år sedan skulle det vara helt omöjligt. Då var de ideologiska skillnaderna tydligare. Då skallade ropen från SSU på att förstatliga banker och basindustri.

Och det var inte vilka som helst som stod på barrikaderna. Där fanns bland andra Bosse Ringholm, som senare blev finansminister utan socialiseringsambitioner, och Klas Eklund, som senare blev välbeställd bank- och finansman.

Då fanns det ännu starka krafter som stod för den klassiska socialismen. Idag för den en tynande tillvaro eller är omformulerad till oigenkännlighet.

Det är säkerligen ingen tillfällighet att fler kommentatorer ägnade sig åt retoriken och talarnas framtoning i partiledardebatten i onsdags, än åt själva sakfrågorna. Både rikspress och nyhetsprogram i tv lät egna retorikexperter kommentera partiledarna.

Även om personligheterna är viktiga, är det farligt om sakfrågor som jobb, skatter, utanförskap och andra viktiga frågor inte skapar uppmärksamhet.

Men kanske politikerna själva skapar det ointresset genom att försöka framstå som mer oeniga än vad de i själva verket är. För på lokalplanet verkar det gå alldeles utmärkt att till och med moderater och socialdemokrater jobbar tillsammans.

Kanske också i riksdagen? Låter otroligt, men med Sverigedemokraterna i riksdagen och utan självklar majoritet för något block, kan inga kombinationer uteslutas.

Alla kramar jobben och välfärden. Regeringen och de rödgröna slåss om att ge mest pengar till vård och skola. Socialdemokraterna har accepterat skattesänkningarna, utom det sista steget.

Och på moderatstämman kallade Fredrik Reinfeldt Moderaterna för det statsbärande partiet, och talade varmt om folkhemmet och Erlander.

Den gamla blockpolitiken är kanske inte så cementerad i praktiken som partiretoriken vill göra gällande.

Mer läsning

Annons