Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björklund på jakt efter de regionala högskolorna

Kvalitén på landets högskoleutbildningar behöver generellt sett bli bättre. Så långt går det att vara överens med utbildningsminister Jan Björklund.
Men sättet på vilket han vill åstadkomma denna kvalitetsförbättring väcker både frågetecken och sänder oroande signaler om hur Björklunds agenda för de regionala högskolorna egentligen ser ut.

Annons

Det var på DN-debatt som utbildningsministern i går förklarade hur han och regeringen avsåg att förstärka kvalitén inom den högre utbildningen, med tydlig adress riktad mot de regionala högskolorna. Där Högskolan i Gävle – och för vissa kanske Högskolan Dalarna – utgör det närmaste exemplet.

Bortsett från att ställa högre kvalitetskrav så lyder receptet sammanslagningar med de starka universiteten. Men regeringen avser inte att fatta beslut om sammanläggningar, påpekar Björklund, utan initiativen för detta bör komma från de berörda lärosätena.

Fast läser man Björklunds debattartikel så framgår det mellan raderna att han helst hade velat att regeringen skulle slå ihop högskolorna med universiteten, men att han har förhindrats att göra så av åtminstone något eller några av de övriga allianspartierna.

För när utbildningsministern i sin debattartikel beskriver utbyggnaden av de regionala högskolorna och det faktum att vi aldrig har haft så många studenter vid svenska lärosäten som nu, så tycks det inte som att han ser något riktigt positivt med detta. Utan går snabbt in på att kvalitén har blivit lidande av de senaste decenniernas utbyggnad.

Att lösa kvalitetsproblemen genom att åter centralisera den akademiska utbildningen är inte rätt väg att gå. Det måste finnas möjlighet att både ha en bred högskoleutbildning med hög kvalité samtidigt som vi upprätthåller en högklassig forskning vid de stora lärosätena.

Att vrida klockan tillbaka skulle vara förödande för den regionala utvecklingen och tillväxten. Det måste finnas tillgång till högskoleutbildning även regionalt så att företag med allt högre krav på kompetens har möjlighet att utvecklas och växa även där och inte enbart i närheten av de stora universiteten och städerna.

Det går heller inte att bortse från att de regionala högskolorna tillgängliggör utbildning för flera som annars inte hade valt att utbilda sig vidare. Och spelar därmed en väldigt viktig roll för att lyfta den breda utbildningsnivån i samhället.

Att öka kvalitén i undervisningen får alltså inte innebära att man slår ut bredden.

Redan i dag finns det ofta ett stort utbyte mellan universiteten och de större högskolorna å ena sidan och de mindre regionala högskolorna å den andra. Det är absolut inget fel att utvidga detta samarbete, för att förstärka kompetensen och förbättra kvalitén på undervisningen.

Men det får inte innebära en centralisering och avlövning. Det skulle vara kontraproduktivt och oerhört olyckligt.

Tyvärr tycks det ändå vara utbildningsministerns målsättning. Därför är det viktigt att övriga allianspartier är på tårna, håller emot och inte släpper en enda tum.

För Björklund kommer inte att blinka två gånger.

Annons