Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Birgitta värnar det ekologiska

Birgitta Norrby brinner för det ekologiska och målet är att bli ganska självförsörjande. Tack vare huset familjen köpte 2014 i Byn, Gnarp, har Birgitta målet inom räckhåll. På lördag fyller hon 50 år.

Det doftar av nybakade bullar när jag kliver in genom dörren hos Birgitta Norrby. Hon har tagit ledigt två dagar från jobbet som kyrkovaktmästare för att hinna ställa i ordning allt inför 50-årsfesten.

Läs också: Alois bakar ekologiskt

Sedan januari i år jobbar Birgitta som kyrkovaktmästare på Gnarps kyrka. Före det var hon lastbilschaufför i elva år. Hon körde mellan Sundsvall och Umeå, lossade i Umeå och Örnsköldsvik och körde tillbaka till Sundsvall. Men ständigt nattarbete gjorde att kroppen började protestera. Dessutom tycker hon inte om hur trafiken har utvecklat sig.

– Folk har inga hämningar efter vägen. Det finns ingen empati längre.

Så när hon fick jobb som kyrkovaktmästare slutade hon köra lastbil.

– Man kan nästan säga att jag ärvt jobbet. Min pappa var kyrkovaktmästare i Jättendal i många år, och före honom var min morfar också kyrkovaktmästare. Själv har jag haft sommarjobb där när jag var yngre.

Och hon trivs på sin nya arbetsplats.

– Det är ett fantastiskt arbete. Det känns nästan som om man är på sin egen gård och arbetar.

Den här tiden på året, när allt börjar växa, är det mycket jobb ute på kyrkogårdarna. Däremellan tar hon på sig kostymen och ställer i ordning kyrkan för högmässa, bröllop, dop eller begravningar. Under vintern handlar det dessutom mycket om snöskottning och underhåll av redskap och maskiner.

Se också: Växthuset blev till uterum

Birgitta Norrby är född och uppvuxen i Jättendal. Men sedan barnen var utflugna var det bara hon och maken samt en katt som skulle dela på nio rum, så de började söka ett nytt hus.

– Jag hade tre krav. Det skulle finnas vedspis i köket, en jordkällare och möjlighet att ha djur. Att jag sen fick ett skafferi man kan gå in i med fönster ut mot hallen och ett badhus med vedeldad bastu, det var bara ett plus, säger Birgitta.

De tittade på hus i Hånnick och Enånger, innan Birgitta berättade för sin sjukgymnast Bodil Östman, som numera också är hennes granne, att de sökte hus.

"Men åk och titta på huset som är till salu bredvid oss då," sade Bodil. Och det gjorde de.

– Två veckor senare hade vi köpt huset.

Efter lite renoveringar bor nu hon och maken i tre rum på bottenvåningen.

– Det finns mer att renovera också, men vi tar det eftersom.

Se också hur du kan odla i pallkragar

Ett viktigt bygge på gården är växthuset. Där växer gurka, tomater och än så länge även sallad tills det blir varmt nog för den att växa på friland. På friland blir det även en hel del rotsaker.

– Det är nästan synd att man bor där man bor. Jag skulle vilja kunna odla mycket mer än vad som går här för klimatet.

Birgittas mål är att kunna producera så mycket som möjligt av den mat de ska äta själv.

På gården finns redan nu höns. I kläckningsmaskinen ligger ägg från Pekinganka, och till midsommar anländer några kalkoner.

– Vi har funderat på grisar också. Kyckling köper jag aldrig i affär. Bara tanken på hur djuren lever för att vi ska få äta är vidrigt. Sen är skillnaden i smak på kött från djur som mått bra helt otrolig. Vi åker till Bergsjö när vi ska köpa griskött, där säljer de lokalproducerat.

Birgitta tror att fler och fler ser fördelarna med lokalproducerat. Både när det gäller grönsaker och kött. Och hon har inget till övers för de som säger att man ska sluta äta kött för miljöns skull.

– Så länge de åker flyg i alla vädersträck, kör bil, motorcykel, skoter och fyrhjuling, så äter jag mitt lokalproducerade kött med gott samvete.