Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bevare oss för verbala spyor på nätet

/

"Man kan ÖRFILA djävulen till sans även om han är socialist=utvecklingsstörd" - eller - "...Jag ser dock vissa likheter mellan Göran P, Breivik samt den senaste dåren - Löfjärt eller vad S nya man heter".
Ni tror kanske att de här citaten är hämtade från någon obskyr webbsajt, befolkad av små vilsna troll som aldrig sett dagens ljus?

Annons

Men så är det inte. Författaren heter Fredrik Röjd och är rektor på Svågadalens skola, platschef för Svågadalen och tillika moderat kommunpolitiker i Ljusdal.

Ovanstående inte speciellt välformulerade tankar är hämtade från en diskussionstråd på Facebook som handlade om hedersrelaterat våld och "örfilandet" förklarar Fredrik Röjd som ett utmärkt fysiskt tillrättavisande "mot alla som inte anpassa sig till verklighetens Sverige".

Den halsbrytande jämförelsen mellan en massmördare och socialdemokratiska partiledare får följande förklaring: De står alla för världsbilder som rektorn inte förstår, den ene en massmördare, de andra för en politisk uppfattning han inte delar.

Naturligtvis har reaktionerna inte låtit vänta på sig. Möten har arrangerats där rektorn bett om ursäkt och kallat uttalandena för satir. Som en parentes får väl det ses som en förolämpning mot alla som behärskar stilmedlet.

En utredning ska visa om uttalandena på nätet strider mot något i anställningsavtalet mellan kommunen och Fredrik Röjd. Svågadalens förvaltning har vädjat till Hudiksvalls kommun om att rektorn ska få en andra chans.

Själv välkomnar han debatten om var gränsen går mellan privat och offentlig person. Men är det verkligen det debatten handlar om?

Facebook, Twitter, bloggar och andra sociala medier har gett människor oanade möjligheter att uttrycka sina åsikter om stort och smått, om viktigt och om fullständigt ovidkommande. Människor som kanske aldrig tidigare har haft någon läsekrets eller publik, än mindre fått någon reaktion på sina innersta tankar, kan plötsligt involveras i world-wide-webb-samtal. I grunden förträffligt.

Dessutom går det snabbt. För snabbt i många fall. Det är därför de flesta dagstidningar förhandsgranskar alla kommentarer. De enda som brukar vara kritiska mot det förfarandet är de som vill vräka ur sig sitt hat eller sina hot.

På Facebook går alla verbala spyor och ofullständiga eller skruvade tankegångar rakt ut. Det är därför många arbetsplatser har en policy för hur deras anställda ska uppföra sig på internet. Tyvärr inskränker sig ofta de riktlinjerna till hur du uppträder och vad du säger på din arbetstid. Och vad du säger om din arbetsgivare, den så kallade lojalitetsplikten.

Men gör ett tankeexperiment: om en rektor skulle springa runt på sin fritid och ofreda minderåriga grannar med sin "svarta humor", så skulle ingen ansvarig, förvaltningschef eller politisk distriktsordförande, tveka om vad som var privat eller offentligt.

Visst går det att kräva av en rektor och förtroendevald att försöka tänka efter före. Att inte leva i föreställningen att han är rektor mellan åtta och fem, utan förmodas uppträda som en moralisk förebild i alla lägen. Såväl på som utanför skolan.

Förhoppningsvis kan det här exemplet ge alla nätaktivister en tankeställare. Dröj några sekunder, läs igenom en gång till. Sårar du? Förolämpar du? Förtalar du?

För även om rektorns Facebook-kommentarer bara var klumpiga uttryck för taskig humor, så var de särdeles omdömeslösa.

En rektor och politiker som inte begriper att hela världen kan läsa vad han skriver på Facebook?

Man häpnar.

Mer läsning

Annons