Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Betygen sänke eller språngbräda?

/

Betygen är ett grymt utsorteringsinstrument som slår ut barn och unga och sänker, eller rent av knäcker självförtroendet. I synnerhet elever som kommer från studieovana miljöer eller är svagpresterande.

Annons

Det var argumenten och bakgrunden till att Socialdemokraterna gjorde rent hus med allt vad betyg hette på låg- och mellanstadiet under 1970-talet.

Men i själva verket klarade färre barn till lågutbildade gymnasiet sedan betygen togs bort i låg- och mellanstadiet. Det visar en långtidsstudie och rapport som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering gjrt.

När de borgerliga partierna med Jan Björklund i spetsen satte skolfrågorna i fokus, och började tala om betyg som ett av många instrument för att skapa en bättre skola, protesterade den samlade vänsteroppositionen högljutt.

Inga elever skulle utsättas för att bli bedömda som godkända eller icke-godkända.

Men betyg handlar inte om att bedöma elever, utan om att utvärdera vilka kunskaper och färdigheter som en elev har tagit till sig. Bland annat för att veta hur och vilka stödåtgärder som måste sättas in för att hjälpa eleven vidare.

Denna skolpolitiska träta fortsätter, även om Socialdemokraterna närmat sig de borgerliga partierna något i skolpolitiken för att inte bli helt akterseglade av den allmänna opinionen.

Men fortfarande kallar vänsterblocket den borgerliga alliansens skolpolitik för "kravskola" och "sorteringsskola".

Mot bakgrund av dessa politiska motsättningar är det bra och klargörande att forskaren Anna Sjögren gjort en långtidsstudie och drar slutsatser utifrån empiriska fakta.

Och denna studie visar:

- att färre barn till lågutbildade klarade gymnasiet sedan betygen togs bort i låg- och mellanstadiet,

- att flickor till högutbildade halkade efter till skillnad från pojkarna när betygen togs bort

Utbildningsminister Jan Björklund sammanfattade studien med att betyg är "arbetarbarnens bästa vän".

Exakt vad som ligger bakom dessa effekter av betygens avskaffande är inte helt lätt att förklara. Förmodligen finns flera tänkbara förklaringar. Anna Sjögren tror att informationen som ges i utvecklingssamtal kan vara svårare att ta åt sig för föräldrar med kort utbildning än för högutbildade.

Kanske spelar betygens slopande på 70-talet också roll för det faktum att allt färre gjort den så kallade klassresan under de senaste decennierna.

Under en lång period var Sverige det land som hade flest klassresenärer, det vill säga människor som bytte samhällsklass och skapade sig en ökad materiell standard. Men idag tycks skolan i stort sett förlorat sin kraft som social språngbräda.

Även om betygen är en viktig fråga som spelar en central roll i den skolpolitiska trätan, är det långt ifrån den enda eller ens viktigaste frågan om hur skolan ska förbättras.

Där finns också frågorna om lärarutbildning, om att få unga engagerade människor att söka sig till lärarjobbet, skolmiljön, samspelet mellan lärare och elever och mycket annat.

I alla dessa frågor har den borgerliga alliansen i allmänhet och Jan Björklund i synnerhet inlett ett reformarbete för hela skolpolitiken som måste få fortsätta.

Att i nästa val överlämna skolpolitiken till den rödgröna trojkan, som ännu inte ens har enats om betygen, skulle vara ett svek mot eleverna. De rödgröna partierna tycks exempelvis tro att betyg missgynnar arbetarklassens barn och unga.

Nu finns det en vetenskaplig långtidsstudie som visar på motsatsen.

Men de rödgröna tror nog mer på det egna politiska testuggandet än på den här rapporten.

Mer läsning

Annons