Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Berättigad oro förr landsbygden

/

Det verkar bli allt svårare att leva och bo i glesbygden.

Annons

Den gångna veckan har media rapporterat om oro över nedläggning av både postombud, fast telefoni och nattåg. Förändringar som påtagligt påverkar en hel del människor i Hälsingland.

Det försämrar servicen och tillgängligheten för dem som redan bor i glesbygden. Och det kan avskräcka de som funderar på att flytta ut på landsbygden.

Hälsingerådet har protesterat mot att nedläggning av postombud och av den fasta telefonin får allvarliga konsekvenser för Hälsingekommunerna.

Och kommunerna längs Norra stambanan, från Bollnäs till Åre, kämpar för att få behålla minst ett nattåg.

Självklart måste det finnas väl fungerande kommunikationer och post inom rimligt avstånd, och en telekommunikation som invånarna kan lita på, om det över huvud taget ska vara möjligt att leva och bo utanför centralorterna.

Nu har Telia meddelat att man avbryter nedmonteringen av det fasta telenätet i glesbygden. Men bara tillfälligt. I början av nästa år drar man igång igen.

Det finns ingen anledning att protestera mot den nya tekniken som sådan. Men det är föraktfullt mot kunderna när gammal fungerande teknik monteras ned och ny teknik införs utan att den är ordentligt utprovad.

Kvaliteten har blivit sämre. Och ibland har det inte gått att ringa över huvud taget.

Telia har känt till problemen. Förklaringen till krånglet sägs ha berott på felaktiga installationer och fel i den dosa som ersätter det gamla telefonuttaget.

Må så vara. Men det är obegripligt och oacceptabelt att stora Telia drar ut och stökar till det för de små kunderna i glesbygden utan att först ha undersökt och säkrat upp kvaliteten på den nya tekniken.

När telefonin inte fungerar spelar det ingen roll att Telia påstår att åtgärderna ska ses som en utveckling och inte som en avveckling. Om nu inte Telia ser avveckling som en utveckling.

Nu tar Telia en time out i nedmonteringen av den fasta telefonin. Och när man drar igång igen lovar man dels att den nya tekniken fungerar och dels att man ska vara bättre på att informera.

Teknik som fungerar och god information är formulär A för varje företag som är mån om goda kundrelationer. Telia verkar helt enkelt inte bry sig. Kanske läge att fundera över någon form av kompensation för de drabbade.

Hälsingerådet är också oroat över nedläggningen av postombud på flera platser i Hälsingland, vilket innebär att många kunder kommer att få mer än tre mil till närmaste post. Rådet påpekar helt riktigt att många äldre bor på landsbygden i Hälsingland och är beroende av att postfunktionerna fungera inom ett rimligt avstånd.

Även om alla inte kan kräva närhet och förstklassig service när man bor och lever i glesbygden, finns det anledning att vara vaksam och slå vakt om den service som finns. Varje försämring gör det besvärligare och mindre attraktivt att bo på landsbygden.

Och det rimmar illa med politikernas vackra tal om att hela Sverige ska leva.

Nu hotas också nattågen längs Norra stambanan. Ännu har inga beslut fattats men i juni nästa år kan det vara kört. Och kommunpolitikerna i Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal och andra kommuner utmed banan protesterar. Med all rätt.

SJ vill flytta över tågen till kusten där det finns en större marknad och motiverar förändringen bland annat med tillgänglighet. Det argumentet punkterar politikerna på ett effektivt sätt när de skriver att sunt förnuft säger att tillgängligheten ökar om ett tåg går på stambanan och ett vid kusten i stället för att köra båda tågen samma väg.

Till sist finns det också något som faktiskt blir bättre. SJ återför ett sent kvällståg från Stockholm till Sundsvall. Idag är den sista förbindelsen från huvudstaden norrut redan klockan 18.30. Och det är alldeles för dåligt.

Ett steg i rätt riktning.

Men det behövs betydligt mer för att stärka möjligheterna att leva och bo på landsbygden. Oron för utarmning är berättigad.

Mer läsning

Annons