Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Behöver vi fler förbud och moralpoliser?

/

Det är farligt att leva. Men samhället kan inte förbjuda allt som är farligt.

Annons

Nu tycks det vara politiskt korrekt att jaga rökare med blåslampa, samtidigt som vin- och ölkulturen sprider sig som en löpeld.

Självklart har folkhälsominister Mara Larsson (KD) rätt när hon säger att barn inte ska behöva exponeras för tobaksrök.

Däremot kan man fundera över rimligheten i att be Folkhälsoinstitutet att hitta fler miljöer där man kan införa rökförbud.

Miljöpartiet har vädrat liknande tankar i ett förslag att utvidga rökförbudet på serveringsställen till andra allmänna platser som entréer och busshållplatser ”där människor förväntas passera och samlas”.

Ett liknande rökförbud har New York infört där det nu blir rökförbud i stadens kommunala parker, stränder och gångstråk, däribland Times Square.

Snacka om att sila mygg och svälja kameler i en av världens trafiktätaste städer där ingen kan undkomma avgaserna.

De som propagerar för hårdare rökförbud hänvisar gärna till förbudet att röka på krogen, som infördes för sex år sedan.

Att det har fungerat bra beror på att det var ett uppenbart arbetsmiljöproblem. Dessutom var det konkret och lätt att kontrollera eftersom krogarna själva fick ansvar att genomföra det.

Visst är det ohälsosamt att röka. Det är till och med livsfarligt. Men är det statens ansvar att lagstifta bort alla destruktiva beteenden och ovanor?

Varför lever i så fall alkoholen i en frizon?

Den ifrågasätts inte. Om det nu inte handlar om alkoholmissbruk. Och alkoholmissbruk drabbar bara de andra.

Men så enkelt är det inte.

Varje år dör uppskattningsvis 4000-5000 svenskar på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholdrickande. Omkring en femtedel av alla patienter som tas in i akutsjukvården har alkoholproblem. Och nästan hälften av alla som kommer in på psykvården.

För att inte tala om alla familjebråk, misshandel av barn och vuxna, rattfylla och annan kriminalitet.

70 procent av misshandelsbrotten mot män begås av berusade personer, nästan hälften av brottsoffren är själva berusade vid misshandeln. För kvinnor är motsvarande siffror lägre – 36 respektive 19 procent.

Alkohol beräknas svara för cirka 30 procent av alla dödsolyckor. Två-tre av tio som dödas i trafiken har alkohol i blodet. På sjön är andelen ännu större nästan hälften av alla som drunknar har alkohol i blodet.

Det är sant att rökning dödar, som det står på tobakspaketen. Men vad ska man då säga om alkoholen?

Det häftigaste som förbudsivrarna vågar dra till med mot alkoholen är höjd skatt på lådvin. Eller ett fortsatt förbud mot gårdsförsäljning. Som om det skulle spela någon roll? Mer än att försvåra för lokala producenter.

Det är farligt att leva. Oavsett vilka laster vi dras med. Men det är knappast särskilt heroiskt att kräva förbud, ofta för laster som man själv inte har.

Var och en måste ta ansvar för sitt eget liv. Och för sina egna handlingar.

Vårt land lider knappast någon brist på förbud och krav. Och ett visst mått av laster kanske hör till.

Eller som den gamle legendariske USA-presidenten Abraham Lincoln uttryckte det en gång: ”Min erfarenhet är att människor utan laster inte heller har några dygder”.

Det kan det kanske vara värt att fundera över.

Mer läsning

Annons