Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barnsång på Stallet

I vår sjungs det i Stallet på Stenegård. Nitton barn och ungdomar har anmält sig till den sångverkstad som studieförbundet Bilda och Hälsinge låtverkstad anordnar.

Annons

Egentligen är det två verkstäder, en för barn från åtta till elva år och en för barn från 12 till 18 år. De yngsta sjunger först en timme, sedan blir de avbytta av de äldre som också sjunger i en timme.

Lärare för båda grupperna är Emma Eriksson från Forsa. Hon är musik- och svenskalärare med sång som huvudinstrument. Själv sjunger hon mycket visor, men även klassiskt, berättade hon.

Barnen och ungdomarna på låtverkstan får sjunga visor, både folkliga visor, utländska folkvisor och visor i allmänhet.

Tolv barn går i den yngsta gruppen, sju i den äldre.

Det ställs inga krav på förkunskaper, berättade Emma.

– Man ska bara tycka att det är roligt att sjunga.

Och det tycker barnen.

– Jag vet inte varför, det är bara roligt, sa Ella Jonsson Näsman i den yngre gruppen, vid tredje kurstillfället i tisdags kväll.

Barnen skulle den kvällen lära sig en visa om en skräddare och en råtta.

Men först skulle de både värma och sjunga upp sig.

De fick låta som höns, fräsa, säga t t t och ng ng ng.

– Det kan låta jättefånigt, men det får vi bjuda på. Det är ett bra sätt att träna upp stämbanden, förklarade Emma för barnen.

– Oj, vad jag är braaaaaaaa, sjöng de när de sjöng upp sig.

Så blev det klapp- och hopplek innan de tog itu med skräddaren och råttan som kom springande uppför skräddarens ben och nästan skrämde ihjäl honom.

– Sillelirum, sjöng barnen i slutet på varje vers.

Åtta flickor och kursens enda pojke fanns på plats den här kvällen. Åhörare var mammor och ett par småsyskon.

I slutet av kursen ska barnen få tillfälle att sjunga för många fler åhörare, bland annat på Lill-Babs stipendiekonsert i Järvsö kyrka.