Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bäckman: Offensiven måste fungera

I en bandyvärld, långt bortom Ljusdal, pågår SM-slutspelet för fullt.

Annons

I en intervju inför den tredje kvartsfinalen, vid underläge med 0–2 i matcher mot Vänersborg, visade Västerås världsmålvakt Andreas Bergwall en rätt sällsynt distans till sitt idrottande.

Riktig press får kirurgen på sjukhuset uppleva, inte en bandyspelare, menade Bergwall, som varit ute många kalla vinternätter förr i sin karriär, om uttrycket tillåts.

Jag köper hans resonemang på ett sätt – men på ett annat gör jag inte det.

När LBK nu kliver in i kvalet gör man det med vetskapen om att ett misslyckande skulle radera ut Ljusdal från Sverigekartan. Bandyn, förutsatt att man spelar i elitserien, gör att ortsnamnet Ljusdal exponeras i riksmedia. Ingen bryr sig nämligen nämnvärt om allsvenskan.

Men Ljusdal har också nyckelpersoner som varit ute i blåsten förr. Nygamle tränaren Björn "Böna" Eriksson vet precis vad som krävs för att traggla sig igenom ett elitseriekval. Även om det verkligen var i grevens tid ifjol när LBK lyckades hämta in alla målen på Örebro, och skänkte bygden en modern idrottsklassiker.

Det innebär mer press att hänga kvar i en serie än att fortsätta leva i ett slutspel. Det är ingen katastrof för Andreas Bergwall (och tränaren "Lillis" Jonsson från Ljusdal) om det inte blir något SM-guld för VSK.

En degradering till allsvenskan vore däremot närmast en dödsstöt för Ljusdals BK. Sist tog resan tillbaka många år, och den skulle garanterat bli ännu längre vid en nedflyttning nu.

Förra säsongen tog LBK nio poäng och slutade näst sist i elitserien. Men laget hyllades ändå för sitt sätt att spela frejdig bandy på.

I år blev det tio – men en jumboplacering.

Hyllningskören tystnade, och det man främst minns är väl dessvärre röran i föreningen med en kritisk ordförande som sade upp sig och en tränare som fick sparken.

På isen har det offensiva spelet klickat. Ljusdal snittade två mål per match framåt i serien – och då blir kvalspel ett oundvikligt faktum.

Det blev till och med stryk mot Sirius i sista omgången. Ändå är det den andra halvleken från den matchen som jag tycker att LBK ska ha som riktmärke. Visst, det blottades bakåt i jakten på mål – men plötsligt började spelare som fört en rätt blygsam tillvaro under säsongen att köra.

Björn "Böna" Eriksson och Patrik Larsson lär försöka gjuta allt mod de kan i sina spelare.

För det kommer handla om att våga vinna i kvalet. Ljusdal slår inte Katrineholm och Gripen bara genom ett bra försvarsspel. Det är genom en fungerande offensiv som laget ska klara sig kvar.

Oscar Jonsson måste vara bestämd och dra igång grejerna, Mathias Stavis måste våga använda sina tekniska färdigheter framåt i banan, Kalle Mårtensson måste fortsätta vara Ljusdals bäste spelare och Jens Hermansson måste visa vägen med sin enorma attityd.

Kan Filip Skoglund göra comeback på ytterhalven får väl det ses som en ren bonus. Han blir i så fall en joker – och en till bricka i skapandet framåt.

För ett stukat Ljusdal passar det perfekt att få kvalgruppens förmodade slagpåse Katrineholm i första matchen.

Följaktligen är det också sörmlänningarna som Ljusdal avslutar mot i den sjätte och sista omgången nästa söndag.

Jag tror att det inte kommer skrivas någon lokal idrottshistoria just den dagen, för LBK kommer säkra elitserieplatsen tidigare i årets kval.