Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att våga sätta gränser

/

Det är inte lätt att vara tonårsförälder.

Under övergångsåren mellan barndom och vuxenliv är det mycket som ska utforskas och många gränser som ska testas.

Så här i skolavslutningstider är det särskilt en sak som blir extra aktuell. Alkohol.

Annons

- Jag vill absolut inte att mina barn ska dricka. Men de vill naturligtvis något helt annat, säger Mikael Larsson, trebarnsfar och ordförande för Föräldrar på stan i Söderhamn.

Mikaels yngsta dotter är 16 år och dricker inte alkohol. Det säger han sig vara säker på. Han stöter nämligen ofta på henne när han nattvandrar på stadens gator. Alltid i nyktert skick. Annat var det när hans två äldre döttrar var tonåringar.

Båda två alkoholdebuterade när de gick i årskurs 8. Eller det var åtminstone i den åldern han första gången träffade på dem i onyktert tillstånd. På kroppsspråket och andedräkten insåg han att de var berusade. Vad gör man som ansvarskännande förälder i ett sådant läge?

- Det lönar sig inte att stå och skälla på stan. Vi körde hem och de fick gå och lägga sig. Dagen efter pratade vi om vilka konsekvenser alkohol kan få. Om det hjälpte eller inte vet jag inte. Det blev ju fler gånger efter det, berättar Mikael.

Situationen är knappast unik. De flesta vuxna svenskar dricker alkohol och någon gång ska vara den första. Men det finns poänger med att vänta så länge som möjligt.

Sven Persson är folkhälsoutvecklare på Samhällsmedicin Gävleborg. Han tycker egentligen inte att någon borde dricka alkohol, oavsett ålder. Alkohol är ett nervgift som kidnappar hjärnans signalsystem och Sven Persson är säker på att det skulle narkotikaklassats om det introducerades idag. Men extra farligt är det för unga.

- Forskningen tyder på att hjärnan fortsätter utvecklas ända upp till 20-årsåldern och ibland några år till. Då är det givetvis inte bra att störa hjärnan med alkohol. Dessutom ökar risken för att utveckla ett beroende om du börjar tidigt, säger Sven Persson.

Det finns ett statistiskt samband som visar att den grupp som börjar dricka tidigt är överrepresenterad bland de som senare i livet måste gå i behandling för alkoholrelaterade problem.

- Ungefär 15 procent av alla niondeklassare är att betrakta som storkonsumenter av alkohol. Det innebär att de dricker 16 burkar starköl eller mer varje månad. Av de som 30 år senare har varit i behandling kommer hälften från den här lilla gruppen, säger Sven Persson.

En del av hans yrke är att sammanställa resultatet av de enkäter där skolungdomar bland annat får svara på frågor om sitt drickande. Utifrån det menar han att andelen ungdomar som testat alkohol faktiskt minskar. Men samtidigt har polariseringen mellan de som dricker och de som inte gör det blivit tydligare. Riskgruppen som dricker mycket blir inte mindre.

Staffansgymnasiet. Ett gäng tredjeårselever sitter och snackar i en soffgrupp på nedre plan.

Alla är över 18. Alla dricker alkohol ibland. De flesta började med det flera år innan de fyllde 18.

- Jag tycker inte det är så farligt om man testar när man är runt 14 till 16 år, men att dricka regelbundet ska man vänta med, säger en kille och får medhåll från flera av de andra.

De minns de första klassfesterna i ettan på gymnasiet. Var någons föräldrar bortresta förvandlades villan snabbt till en husfest. Redan då var det många som drack. Men långt ifrån alla. Under de efterföljande festerna blev de fler och fler. Att få tag på rusdrycker har aldrig varit något större problem i Söderhamn. Det är alltid någon som känner någon som är över 20 eller har föräldrar som köper ut. Annars vet de var man kan köpa en halvliter hembränt för en 50-lapp.

Det sistnämnda är ett argument som ibland används för att få föräldrar att köpa ut.

- Då vet de vad vi dricker och hur mycket, säger en kille.

En av kamraterna skakar på huvudet.

- Fast det vet de ju ändå inte. Det är lätt att lura dem att det är det enda man kommer dricka fast det inte är så, säger en kille.

Den i gänget som väntade längst med att testa alkohol har ett recept som hon tror fungerar för att hålla minderåriga nyktra.

- Jag hade ett avtal med mina föräldrar. Om jag inte drack innan jag fyllde 18 skulle jag få körkortet betalt. Då kände jag faktiskt inget behov av att dricka.

Flera av de här gymnasieeleverna har alltså föräldrar som köper ut. Nu när de fyllt 18 är resonemanget att de är myndiga och ändå får köpa alkohol på krogen. Men vissa föräldrar köpte ut redan innan 18-årsdagen. Det kunde röra sig om en flaska champagne på nyår. Eller några starköl till festen.

Att köpa ut alkohol till personer under 20 år klassas som langning. Det är ett brott som vid fällande dom kan ge dagsböter eller fängelse i upp till sex månader. Men det finns en gråzon i lagstiftningen, den så kallade bjudregeln. Det är nämligen fullt lagligt att bjuda sina ungdomar på alkohol så länge det sker under uppsikt och kontrollerade former.

Björn Persson är kurator på ungdomsmottagningen och har föreläst en hel del för föräldrar om den här typen av frågor. Han tycker absolut inte att man ska låta sina minderåriga barn få smaka öl, vin eller sprit i hemmet.

- En del talar om att ungdomarna ska få lära sig dricka alkohol i hemmiljö. Det enda det talar om är att alkohol är så viktigt för dig att dina barn också måste lära sig att dricka det. Om de vill dricka eller inte är något de själva kan ta ställning till när de fyllt 18.

Britt Ruuska är mamma till två tonårspojkar. Med allt vad det innebär.

Hon minns en helg för några år sedan. En helg av den där typen då många festar till det lite extra. Det kan ha varit valborg. Det kan ha varit Strömmingsleken. Hon tog en promenad ner på stan och stötte på sin yngste son. 14-år gammal och uppenbart alkoholpåverkad. Inte direkt drömläget för en orolig förälder. Men någon bestraffning var det aldrig varit tal om.

- Nej absolut inte. Aldrig. De ska inte ha straff för att de provar på olika saker. Däremot har jag försökt uppmuntra mina barn att inte hitta på dumheter. Jag vill att de ska känna sig trygga att prata med mig. Annars får det bara motsatt effekt, säger Britt Ruuska.

Hon tror att det viktigaste är att vara ett gott föredöme och inte dricka för mycket själv.

- Man behöver inte vara helnykterist men det är viktigt att hålla sig nykter i situationer när det kan bli aktuellt att ställa upp med skjuts hem, säger Britt Ruuska.

Tvåbarnspappan Per Färnstrand är inne på samma linje. Hans yngsta dotter har nyss fyllt 18 och skaffat körkort men innan dess brukade han alltid hämta henne med bil eller möta upp vid nattbussen.

- Jag har valt att göra saker istället för att sitta hemma och oroa mig. På det sättet visste jag alltid vilket skick hon var i och hon visste att jag skulle märka om hon druckit, säger han.

Att sätta upp tydliga gränser och sedan stå fast vid dem tror Per Färnstrand är viktigt när man har tonårsbarn.

- Det frestar på att möta frustration och besvikelse från sina barn men man måste ändå stå på sig. Jag vet att det lönar sig i längden.

Ett stort antal föräldrar har tillfrågats om att vara med i det här reportaget. De allra flesta har avböjt. Kombinationen alkohol och föräldraskap är uppenbarligen en känslig sak.

Björn Persson tror att många föräldrar gör alkoholfrågan svårare än vad den är. Att vuxna dricker innebär inte att det blir mer okej för ungdomar att göra det.

- De allra flesta föräldrar klarar av att motivera för sina barn varför de inte får köra bil innan de fyller 18. Det är inte svårare att säga att de inte ska dricka alkohol. Kommer de sedan ändå hem en kväll och har druckit är det ingen livskris i sig. Men det är väldigt viktigt ta diskussionen i det läget. Det kan ju dessutom leda till att man ser nya sidor hos sitt barn och lär känna varandra bättre.

Mer läsning

Annons