Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arbetsmarknadens inlåsningseffekter skapar ett kallare samhällsklimat

Sedan M övergav sin gamla systemkritik råder politisk konsensus om att den svenska modellen är solidarisk.

Annons

De svenska anställningskostnaderna är högst i EU. Varje arbetad timme kostar företag med fler än tio anställda 359 kronor, vilket är 34 procent mer än i Tyskland och 50 procent mer än i Storbritannien. Siffrorna presenterades av Eurostat inför valet till Europaparlamentet, men fick inget genomslag i valrörelsen. 

I förhållande till andra EU-länder har Sverige höga ingångslöner och låg lönespridning. Medianlönen för anställda med enbart grundskola ligger strax över 24 000 kronor i månaden, gymnasieutbildade har ytterligare några hundralappar och akademiker tjänar ungefär 30 000 kronor.

Löneskillnaden mellan en nyanställd fastighetsskötare på ett större fastighetsbolag, och bibliotekarien på biblioteket i fastighetsbolagets lokaler, är ett par tusenlappar. Tjugo år efter examen är medianlönen för en bibliotekarie med tre till fem års högskoleutbildning cirka 28 000 kronor i månaden. 

Sedan nya Moderaterna övergav sin gamla systemkritik, i utbyte mot ekonomiskt inflytande, råder politisk konsensus om att den svenska modellen är solidarisk. Alliansregeringen hyllar kollektivavtal och i Europaparlamentet kämpar de svenska Socialdemokraterna för att motarbeta lagstiftade minimilöner. 

Bortsett från några marknadsliberala tankesmedjor på en armbåges avstånd ifrån Moderaterna är den ideologiska systemkritiken helt frånvarande, samtidigt som arbetsmarknadens inlåsningseffekter skapar ett kallare samhällsklimat.

Höga ingångslöner och låg lönespridning bidrar till högre barriärer mellan olika socialgrupper. Som den liberala nationalekonomen Andreas Bergh konstaterar i en artikel i senaste numret av tidskriften Ekonomisk debatt, är Sverige dåligt på att integrera utlandsfödda svenskar på arbetsmarknaden. Sysselsättningen bland inrikesfödda i åldrarna 15 till 64 år är 21 procent högre än bland invandrare i samma ålder. Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög bland utlandsfödda. 

Den markanta skillnaden kräver en djupare analys av lönestrukturerna. 

Nästan 360 000 väljare lade förra helgen Sverigedemokraternas valsedel i sitt kuvert. Främlingsfientligheten frodas när rädslan för att mista det man själv uppnått, blivit större än tron på andras förmåga att forma sin framtid. När pessimismen breder ut sig ges den nyanlända skulden och sparken nedåt blir ett bevis för att man fortfarande har något att säga till om.  

Så hellre en arbetsmarknad med större inkomstskillnader och fler utrikesfödda i sysselsättning, än ett tudelat samhälle i vilket protektionism och populism dikterar villkoren. Främlingsfientlighet kan bara övervinnas om arbetslösheten sjunker och arbetslösheten lär inte sjunka tillräckligt så länge kostnaden för varje arbetad timme förblir Europas högsta. 

Annons