Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arbetslinjen ökar klyftorna

Det granskande programmet Kaliber i P1 har gjort en serie om hot mot tjänstemän. Hot och våld mot myndighetsanställda – i syfte att påverka deras beslut – ökar kraftigt.

Annons

Enligt Brottsförebyggande Rådet polisanmäldes förra året över 10 000 fall av hot eller våld mot tjänsteman. Att jämföra med 6500 polisanmälda fall 2002.

På exempelvis Försäkringskassan har antalet händelser där deras personal blivit utsatta för hot och våld ökat med 30 procent på tre år.

Det avsnitt som sändes i söndags försökte vidga förståelsen för problemet genom att undersöka källan till hoten; människorna som hotar och varför de gör detta. Det vanligaste motivet som ligger bakom hot mot en tjänsteman är ilska eller uppgivenhet, vilket blir mycket tydligt i de berättelser som personal från olika myndigheter delar med sig av i programmet.

En forskare i kriminologi som studerat våld i arbetslivet framhåller två troliga anledningar till att den här sortens hot ökar. Att det skärs ner kraftigt på myndigheternas organisationer samt att klyftorna i samhället växer och fördjupas. Sambanden mellan å ena sidan brottslighet och å andra sidan ojämlikhet är ingenting särskilt kontroversiellt i forskningsvärlden.

Arbetsmarknadsministern som är med i programmet anser dock att frågorna kring sådana samband är helt irrelevanta.

Vidare säger statsministerns pressekreterare att det inte går att säga att klyftorna har ökat i Sverige. Hans uppfattning är att om man undantar den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster respektive den tiondel som har högst inkomster så har klyftorna inte ökat särskilt mycket.

Enligt denna moderata matematik kan man alltså räkna ut statistik över svenskarna genom att först plocka bort en femtedel av befolkningen från underlaget och sedan fabulera lite fritt med de övriga fyra femtedelarna.

Fritt fabulerande är nämligen den enda möjligheten att få fram det som pressekreteraren menar är sanningen; att klyftorna inte skulle ha ökat under de senaste åren.

Beräkningar från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar en markant annorlunda bild. De senaste åren har klyftorna mellan människor i Sverige ökat. De som tjänar mest, har fått mer pengar. Samtidigt har de som tjänar minst fått mindre pengar. Även om man skulle räkna bort de fattigaste och de rikaste, á la statsministerns pressekreterare, blir mönstret tydligt i statistik, staplar och diagram.

Så är det också på den politiken som Alliansen vunnit val. Den så kallade arbetslinjen har sina baksidor. Några av dessa visas upp i Kaliber. Enligt Arbetsförmedlingens säkerhetschef uppstår hoten och våldet i situationer när myndighetsbeslut drar undan den ekonomiska plattformen för människor. Fullt logiskt om man det vanligaste motivet för att hota en tjänsteman är ilska eller uppgivenhet.

Att de rikaste har gynnats på bekostnad av de som tjänar minst är en konsekvens av den förda politiken. Klyftorna har fördjupats tack vare medvetna politiska prioriteringar som gjorts av den borgerliga regeringen.

De som är anställda för att kommunicera ut besluten tycks dock ha en verklighetsbild som inte överensstämmer med verkligheten.

Uppenbarligen är det skillnad på att vara tjänsteman på Regeringskansliet och att vara tjänsteman med ansvar för myndighetsutövning.

Mer läsning

Annons