Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är det kanske dags att lägga ner?

Kan du räkna upp Sveriges 14 världsarv? Inte många kan det. Några är kända, som Lapponia, Drottningholm och Visby stad. Andra, som Struves meridianbåge och Engelsbergs bruk är mindre kända.
I dag har Sverige ett objekt som ansöker om att bli världsarv. Det är Hälsingegårdarna.

Annons

En världsarvsansökan motiveras med unika kulturhistoriska byggnader och interiörer tillsammans med historien runt gårdarna. Unika kulturvärden är en förutsättning för en beviljad ansökan.

Lokalt har möjligheten till utveckling och arbetstillfällen i Hälsingland varit det som motiverat arbetet.

Och ser man på de lyckade världsarv som finns runt om i världen så är det ingen tvekan om att det finns stora möjligheter till både kulturupplevelser, arbetstillfällen och tillväxt. Dels med turism men också för annat som kan vara kopplat till världsarvet.

Att koppla ihop dessa två mål, världsarv och arbetstillfällen, var tankarna som skapade det stora projektet Världsarv Hälsingegårdar, som har gått att läsa om i tidningen den senaste veckan.

HT:s artiklar visar dock en inte alltför smickrande bild av tjugomiljonersprojektet.

Världsarvsansökan, som var stommen i projektet, har skickats tillbaka av FN:s internationella organ för världsarv och måste arbetas om från grunden.

Föreningen för Hälsingegårdsägarna har hoppat av projektet, anslag som delats ut till flera olika projekt krävs nu tillbaka av tillväxtverket eftersom de används till fel saker. Och verksamhet som skulle stimulera affärsutveckling i och omkring hälsingegårdarna har gått i stå.

Oklarheterna kring vad som ingår, eller inte ingår, i projektet är oroande många. Och styrgruppens ordförande Björn Mårtensson verkar inte ha koll på läget.

Visserligen är det sällan ens fel när två träter, men bara det att föreningen som samlar Hälsingegårdsägarna inte längre vill vara med och inte känner sig lyssnade på borde vara ett orostecken. Enligt ordföranden Björn Mårtensson oroar det dock inte utan till tidningen säger han att "han känner flera gårdsägare som tycker projektet är bra."

Här finns en konflikt som ingen vill kännas vid.

Målet för projektet är 30 nya företag och 100 nya arbetstillfällen. Det är därför NUTEK, Tillväxtverket och andra aktörer har beviljat pengar till Världsarv Hälsingegårdar.

Men just nu verkar målen vara långt ifrån uppfyllda och frågan är hur det ska göras.

Björn Mårtensson, styrgruppens ordförande, lyfter i tidningen fram nästa års dialogmöten med allmänheten som en viktig aktivitet.

Det är visserligen bra med dialog, men hur ska det bidra till nya arbetstillfällen? Finns det inga andra planer för det tredje projektåret?

Och verkar det inte märkligt att den del i projektet som har till syfte att kombinera "antikvariska hänsyn med affärsmässig utveckling på eller i anslutning till Hälsingegårdar" inte anses vara verksamhet som projektet kan genomföra?

Om ett världsarv ska bli något mer än en fjäder i hatten för intresserade politiker och tjänstemän så måste arbetet ske parallellt med affärsutveckling och marknadsföring. Det var syftet med det stora Världsarvsprojektet Hälsingegårdar.

Då återstår också frågan vad de tjugo miljoner kronor som projektet förfogar över används till?

För just nu finns det ingen ansökan om världsarv, det är fortfarande ytterst oklart om de gårdar som borde ingå i en världsarvsansökan vill vara med och den affärsutveckling som var målet anser projektet vara otillåten verksamhet.

Det börjar kanske bli dags för en omstart, eller nedläggning?

Mer läsning

Annons