Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ansvaret för demokratin

/

Var fjärde ung svensk mellan 18 och 29 år tycker att det vore ganska eller mycket bra om demokratin byttes ut mot en stark ledare.
Var femte kan tänka sig att byta parti mot en mindre summa pengar.

Annons

Det framgår av den senaste World Values Survey-undersökningen, som presenterades av statsvetaren Staffan I Lindberg på Dagens Nyheters debattsida i fredags.

Det är alltid vanskligt att dra långtgående slutsatser av enstaka undersökningar. Men WVS förtjänar att tas på allvar. Det är den förmodligen största globala undersökningen av människors attityder och värderingar och har genomförts i fem omgångar sedan år 1981.

I årets variant har 1208 slumpvis utvalda svenskar deltagit. Även om siffrorna bör tas med en nypa salt visar resultatet på oroväckande tendenser.

Ungdomarna som är skeptiskt inställda till demokratin är inga extremister i övrigt. De har jobb och utbildning i ungefär samma utsträckning som andra ungdomar. De har förtroende för institutioner som universitet och kyrkor och de deltar i olika politiska aktioner i lika hög grad som andra.

Däremot har de lägre förtroende för politiska partier än övriga ungdomar. De läser färre tidningar och ser mindre på tv. Nyheterna får de istället från sociala medier som de själva väljer ut och som bekräftar deras världsbild: bloggar, Facebook, Twitter.

Lindberg har inga färdiga svar om varför dessa ungdomar ser så lättvindigt på de demokratiska fri – och rättigheterna. Här behövs uppenbarligen ytterligare forskning.

Men debattartikeln innehåller flera intressanta hypoteser. Politiska partier som närmar sig varandra så mycket att det är svårt att se några tydliga ideologiska skillnader är ett möjligt skäl. Om inte ungdomarna ser att deras röster eller engagemang gör någon skillnad i praktiken kan de tappa tron på demokratin.

En skola som lär ut en ”historielös, mekanisk syn” på demokratin kan vara ett annat. Generationerna som varit med om de båda världskrigen eller har egna minnen av Berlinmurens fall inser att frågan om diktatur eller demokrati är på liv och död. Bland dagens unga vuxna finns det uppenbarligen många som har en mer distanserad syn på saken.

Och till sist borde medierna fråga sig hur de beskriver omvärlden – vilka frågeställningar och vinklar som ges utrymme. Om en fjärdedel av de unga inte tror att det spelar någon roll om de lever i en demokrati eller en diktatur betyder det att de inte har någon aning om vad livet i en diktatur skulle innebära. De begriper tydligen inte att de inte längre skulle få säga eller skriva vad de vill, surfa på vilka sajter som helst, resa vart de vill, arbeta med vad önskar.

WVS undersökning påminner oss alla om att demokratin inte är någon självklarhet utan måste erövras dag efter dag, generation efter generation.

Karin Rebas

Liberala Nyhetsbyrån

Mer läsning

Annons