Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ansluten till nätet eller utesluten från samhället?

Pengar, tågbiljetter och tidningar. Allt mer av det man tidigare kunde ta på har flyttat ut på nätet. Praktiskt, billigt och säkert, tycker nog de flesta. Onödligt och krångligt, tycker andra. Men hur oundviklig är digitaliseringen egentligen?

Annons

"Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter". Så står det i Näringsdepartementets digitala agenda för Sverige, som publicerades hösten 2011 och ligger till grund för regeringens it-politik.

Stiftelsen World Economic Forum mäter varje år just det som regeringen vill att vi ska vara bäst på, och jämför mellan olika länder. I deras rapport Network Readyness Index hamnar Sverige på tredje plats år 2013, en liten nedhalkning från förstaplatsen 2012. Ändå får man nog säga att regeringens vision ligger nära verkligheten.

Arbetet med att genomföra regeringens digitala agenda utförs av Digitaliseringskommissionen.

– Vårt jobb är att följa hur det går med digitaliseringen och sedan utreda vilka problem som finns, säger kommissionens kontaktperson Isobel Hadley-Kamptz.

Det bygger på antagandet att digitaliseringen är oundviklig. Är den det?

– Det bygger framför allt på antagandet att digitalisering är bra. Det finns massor av fördelar, och dem ska vi vara bra på att använda. Men det ska vara ett fritt val. Frågan är hur vi skapar ett bättre erbjudande, så att fler människor upptäcker saker som de kan tycka är roligt, säger Isobel Hadley-Kamptz.

Enligt henne är digitaliseringen i dag mycket mer demokratisk än på 1990-talet, då uttrycket "papperslöst samhälle" användes som flitigast. Myndigheter och företag satsade på diverse internettjänster, som de flesta inte hade datorkraft eller vana nog att använda. Detta bidrog till att it-bubblan sprack i början av 2000-talet.

– I dag är utvecklingen mer konsumentdriven. Twitter var till exempel tänkt som en anslagstavla. Den kommunikativa kraften, med retweet-funktionen, var inte tänkt från början. De har fått följa efter steg för steg, säger Isobel Hadley-Kamptz.

Ett annat exempel är Spotify, vars grundare kände av efterfrågan på laglig gratismusik.

Men när bankkontor eller resebutiker stänger igen för att övergå till internettjänster, är det också någonting som konsumenterna efterfrågat?

– Det utgår jag i från, eftersom folk köper så mycket annat på internet. Det förefaller mycket osannolikt att folk hellre skulle gå till en butik för att köpa tågbiljetter. Men givetvis förstår jag att det är svårt för den som är van att göra på ett visst sätt, säger Isobel Hadley-Kamptz.

Det var det ja. Marcin de Kaminski är internetforskare och doktorand på institutionen för rättssociologi vid Lunds universitet. Han svarar i princip ja på frågan om digitaliseringen är oundviklig på sikt, men tycker att övergången går onödigt fort just nu.

– Problemet är att man trycker in digitalisering bara för sakens skull, och ibland slår det fel. Man måste ha ett fungerande system innan man sjösätter det. För många kan det vara ett reellt hinder att inte veta hur man registrerar sig för att köpa en bussbiljett. Har man då tagit bort alternativet så har man gjort det omöjligt för människor att åka buss, säger Marcin de Kaminski.

Kärnan i hans resonemang är just detta, att om hissen inte fungerar så måste det finnas en trappa. Och omaket med att ta sig till en resebutik kan ha sina skäl.

– De allra flesta har blivit vana att köpa biljetter över nätet, men när det inte funkar för att man inte kan eller det inte går, tror jag att många av oss vill träffa en människa i stället, säger Marcin de Kaminski.

Hur borde man göra?

– I den bästa av världar skulle man ha en digitalisering vid sida om det analoga. Men i många fall kapar man det analoga och säger "gå in på den här sidan i stället", och det är ju inte särskilt användarvänligt. Man måste inte stressa fram digitaliseringen, säger Marcin de Kaminski.

Ett exempel på det är Handelsbanken, som behöll sitt lokala kontor i Ljusne, när konkurrenterna la ner kontanthanteringen och flyttade in till Söderhamn.

– Vi jobbar också för att minska kontanthanteringen, men om man behöver kontanter så ska man kunna komma till Handelsbanken. Det är ingen affärsidé utan en service till våra kunder. Står man där en fredag och kortet inte fungerar så ska man kunna få en liten peng, säger Anna Ekström, kontorschef på Handelsbanken i Ljusne.

Affärsidé eller inte, banken har inte fått anledning att ångra sitt beslut att stanna i Ljusne.

– Vi har haft en ökad kundtillströmning, men om det beror på att vi har kontanthantering eller att vi är ensamma på orten vet jag inte. Jag tror att våra kunder uppskattar att de kan ringa oss och få hjälp och personlig service. Även om man sköter det mesta själv kan det vara skönt att ha en människa att ringa eller komma in till, säger Anna Ekström.

Ett annat område som påverkats starkt av digitaliseringen är förstås media. Under de senaste åren har omställningen i mediehusen fått extra fart med appar, e-tidningar, webbteve och digital prenumeration. Tidningarna flyttar sig successivt från papperet till webben.

Gunilla Kindstrand är chefredaktör för hälsingetidningarna. På frågan om varför den här omställningen är nödvändig svarar hon så här:

– Därför att vi vill värna den lokala journalistiken. Papperstidningen orkar inte bära sina kostnader länger, så vi måste hitta nya marknader och framför allt följa med läsarna/kunderna dit de går. Utan inkomster kan vi inte bemanna våra redaktioner. Både annonsmarknad och läsare flyttar sig mot den digitala nyhetsförmedlingen och det är där framtidens betalningsvilja finns. Man kan spetsa till det och säga så här: utan digital satsning kommer vi inte att ha råd att ge ut papperstidningen.

Jennie Majgren är hälsingetidningarnas privatmarknadschef. Hon skriver i ett mejl att omställningsarbetet kommer pågå i många år, med en ny hemsida till våren som närmaste steg. Men förändringarna väcker också frågor bland tidningarnas äldre läsekrets.

– Många frågar efter en lugn och trygg vägledning för att förstå hur man använder vår nyhetssajt och våra e- tidningar. Vi kommer därför att samarbeta med studieförbund på flera orter i Hälsingland, och ordna tidningsträffar där vi hjälper till att öppna dörren till det nya, fortsätter Jennie Majgren.

Någon som inte kommer att behöva hjälp med att öppna dörren är 74-årige Karl Brodin i Söderhamn. Han och hans fru Gunvor använder nätet dagligen, bland annat för att kolla nyheterna.

– För mig spelar det i stort sett ingen roll. Jag kan läsa Kuriren på nätet lika väl. Men en tidning bör man väl ha, tycker jag.

Karl Brodin använder ofta bildtelefonprogrammet Skype för att prata med sina barnbarn.

– Det är roligt för att man kan se dem, säger han.

Han jagar även takfläktar på Google, tränar körsånger med hjälp av Youtube och har flera hundra vänner på Facebook.

– Man trycker "gilla" och kommenterar. Sedan kan man gratulera när folk fyller år, för det står ju. Internet måste man ha och datorn kan användas till mycket, tycker Karl Brodin.

Datorns användbarhet blev han varse redan i början av 90-talet, när han fick arbete som vaktmästare på Staffangymnasiet.

– Då hade jag dator i jobbet och blev tvungen att lära mig en del. Jag hade ansvar för att skriva ut veckomeddelanden. Det var väl mycket tack vare jobbet som jag kom in på det, säger Karl Brodin.

Senare blev det datorkurs med PRO, där deltagarna fick chatta med varandra. Skype kom in i bilden när styrelsen för Svenska Seniordansledarförbundet skulle ha möte.

– Eftersom styrelsen fanns över hela Sverige körde vi med telefonmöten. Ett sådant möte kostade 3 000 kronor, men med Skype var det gratis, säger Karl Brodin.

Samtidigt är han medveten om att alla äldre människor inte har lika lätt att se den digitala teknikens fördelar.

– De är många som är rädda för internet och inte vill befatta sig med det. Det finns många lurendrejerier, som är farliga om man är gammal och inte upplevt det tidigare. Till exempel bluffmejl där det står "du har betalat för mycket, uppge ditt kontonummer". Om de äldre ska ut på internet så ska de ha med sig en varning för de här mejlen, annars blir de utblottade.

Måste äldre människor använda digital teknik?

– Det som är angeläget är att folk får lite social samvaro. Sedan det här med dator...det får de känna efter själva. De kanske skulle tycka att det var kul om de fick pröva, säger Karl Brodin.

Annons