Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Anonym mat tär på svenska bönder

I köttdisken syns ingen skillnad på den svenska, danska eller tyska fläskfilén. Det enda som skiljer dem åt är prislappen som får många konsumenter att tänka ekonomiskt.

– Det säger sig självt, högre djurskyddsstandard kostar mer pengar, säger Jan Thorén.

Annons

Det är ytspänning på kaffekoppen som Jan Thorén, ordförande för LRF Gävleborg, håller i handen. Han har precis blivit intervjuad om det framtida klimat- och energibehovet. Enligt honom skulle en plötslig energikris innebära en massiv svält för den svenska befolkningen då mycket av den mat vi i dag äter är importerad. Detta samtidigt som de svenska bönderna kämpar för sin överlevnad på marknaden.

– Det är tillgång och efterfrågan det handlar om. Vi kan tycka att Ljusdal eller Hälsingland är jäkligt stort, men dagens infrastruktur gör att prisbilden regleras efter hela världens efterfrågan. Fler utländska köttproducenter med sämre djurskyddsregler gör att de svenska bönderna har svårt gå runt rent ekonomiskt, säger han.

Djurskyddslagarna styrs från flera nivåer. Inom Europa lyder medlemsländerna under samma EU-krav medan man i Sverige, sedan lång tid tillbaka, har haft ännu strängare regler för vad gäller djurens levnadsstandarder.

– Att vi har en högre prisbild finns det goda grunder för. Till att börja med har vi kylan att ta hänsyn till ganska många månader under året och har därför helt andra behov av stallutrymmen, djuren kan ju helt enkelt inte frysa ihjäl, säger han och fortsätter:

– Sen har vi en striktare djurhållning, vilket är kostsammare. En gris som lever trångt och stressat får ett beteende där de biter av svansarna på varandra. I Danmark och Tyskland väljer man att kupera svansarna för att undvika detta problem. I Sverige anser man att dessa förhållanden inte ens ska existera till en början och låter dem därför leva annorlunda.

Jan Thorén tilläger även att regelverket i Danmark och Tyskland bara tillåter kupering vid behov.

– Vilket innebär att 99 procent av griskultingarna får svansarna avklippta.

Många punkter skiljer regelverken åt. Bland annat kräver den svenska varianten att grisarnas golvyta, till två tredjedelar, ska bestå av ett fast underlag täckt av halm eller spån. Detta till skillnad mot de tyska och danska grisfarmarna som tillåts hålla sina djur på enbart spaltgolv där avföringen lätt kan rinna igenom för att minska arbetet för bonden.

– De jobbar även med fixering av suggor. Det innebär helt enkelt att de låser fast grisarna i en bur som är så pass stor att djuret kan ligga eller stå. Risken med att ha dem lösgående med kultingarna, som på svenska gårdar, är att suggorna riskerar att lägga sig på kultingarna, säger Jan Thorén.

Trots att medvetenheten ökat hos konsumenterna är det bara en fjärdedel av den totala mängden fläskkött som går till butiken som färskvara och då bli lönsamma för bonden. De resterande tre fjärdedelarna går, till ett lägre pris, direkt till charkproduktion vilket gör att köttet inte längre klassas som svensk gris, utan bara gris.

– Det man äter i dag är anonymt. Hästköttsskandalen är ett bra exempel, ingen visste var köttet kom ifrån. Det vandrar runt, runt i kedjor över hela världen. Ett annat bra exempel är skinkan, som för mig är självklart att det är en muskel. Handlar du i butik är stor del av sortimentet slaktrester som "limmats" ihop. Det kallas charkråvara och kan till exempel vara kinden från grisen, säger Jan Thorén.

Fram till början av 90-talet fanns ett beslut om en önskad självförsörjningsgrad inom Sverige. Tack vare detta stod de svenska bönderna för nära 100 procent av den svenska fläskköttsproduktionen. Efter att avtalet bröts sjönk siffrorna och i dagsläget ligger självförsörjningsgraden under 50 procent.

– Hela det svenska bondesamhället är i ett väldigt känsligt prisläge just nu. Det beror inte på vilka kostnader den enskilde, svenska bonden har hemma på gården utan hur produktionen ser ut i andra delar av världen och hur konsumenten väljer i butiken.