Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Annie Lööfs resa har börjat

/

I nästan två minuter stod centerpartisterna upp och applåderade Annie Lööf, efter att hon avslutat sitt första linjetal som partiledare.
Det räckte inte att Lööf klev ner från scenen. Först sedan hon lämnat lokalen för att möta den samlade pressen tystnade applåderna och centerpartisterna satte sig åter ner för att fortsätta stämmoförhandlingarna.

Annons

Talet var som utlovat fyllt av värderingar, men nästan tomt på konkreta besked. Faktum är att de få konkreta beskeden också kunde ha utelämnats. Inte för att de var direkt felaktiga. Men för att de inte fyllde någon större funktion i sammanhanget.

Inledningsvis inriktade Lööf hård kritik mot såväl Moderaternas visionslöshet som bakåtsträvande socialdemokrater. Men utöver det handlade talet inte om att manifestera Centerpartiets plats på den inrikespolitiska scenen utan med vilka idéer och värderingar som partiet ska möta framtiden och väljarna.

Någon större revolution mot Maud Olofssons politiska linje är det inte tal om. Men att det blir en något annan profil på profil på Centerpartiet under Annie Lööfs ledning råder det heller ingen tvekan om.

För även om inte företagsfrågorna var bortglömda var de inte lika tydligt framlyfta. I stället hade den sociala dimensionen fått växa betydligt och tonvikten på miljöfrågorna var också mycket större.

Dessutom fokuserade Lööf en stor del av talet på behovet av att ersätta Jantelagen – som ofta ligger som en våt filt över våra liv – med en gemensam känsla av att våga, vilja och kunna själv. Och att glädjas åt andra som vågar, vill och kan.

Det var ett bra och viktigt tal. Med talet så drog Lööf i princip i gång det idéprogramsarbete som nu ska starta inom Centerpartiet och där värderingar och idéer ska diskuteras och lägga grunden för den politik med vilken partiet ska möta väljarna i nästa val.

Men den sociala dimensionen i talet handlade mer än att bara dra i gång den här signalen. Den var en tydlig markering om att Centerpartiet inte bara kan säga att man är ett grönt, varmt och liberalt parti. Sådana påståenden måste också få genomslag i den praktiska politiken.

Det är inte så att Centerpartiet har drivit en politik som har varit kall och hård. Men det måste också konstateras att regeringens politik inte i alla delar har präglats av de värderingar och krav som centerpartisterna har om en politik som tar ansvar för de människor som har det allra sämst ställt i vårt samhälle.

Att Lööf därför är så tydlig i sitt linjetal om att prioritera det här området är väldigt viktigt, både för att centerpartisterna ska kunna känna sig stolta över sitt parti och för att det ska finnas en möjlighet att nå framgång hos väljarna framöver.

På liknande sätt är det med den vässade miljöprofil som pekades ut i talet. Enligt Lööf ska Centerpartiet inte bara vara alliansens gröna röst, utan även vara Sveriges gröna röst. Ett påstående som förpliktigar och som innebär att kampen med Miljöpartiet kommer att bli påtaglig.

Fast det här sänder också en annan signal. Att Lööf så tydligt lyfter fram miljöfrågorna förstärker uppfattningen att det är inom detta område som hennes ansvar som statsråd kommer att ligga.

Exakt hur portföljen kommer att se ut är dock något oklart, eftersom Lööf samtidigt tydligt deklarerat att hon avser att resa runt mycket för att möta såväl medlemmar som väljare. Om detta ska vara möjligt kan ansvarsområdet inte vara alltför tungt och omfattande.

För Centerpartiet handlade den här stämman om att välja en ny partiledare och att ta göra ett avstamp inför den förnyelseprocess som partiet nu ska ge sig in i.

Det är nu som den viktiga resan börjar. Att bara byta partiledare räcker inte för att nästa val ska bli en framgång.

Mer läsning

Annons