Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tolkning av dom i Härnösand: Räddningstjänsten riskerar stå för vattenskador efter släckning

/

Det är något skumt med juridiken kring användningen av brandskum.
Räddningstjänsten riskerar efter ett prejudicerande fall få betala för skador som uppstår när man släcker bränder.

Annons

Det har Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen upptäckt efter en räddningsinsats i Härnösand.

– Jurister vi pratat med säger att det går att tolka domen som att vi i framtiden kan få betala skadestånd för vattenskador när vi släcker bränder, säger tillförordnade räddningschefen Andreas Hoff.

En liknande tvist om vem som är ansvarig för när miljögifter i släckskum hamnar i vattentäkter pågår i Hamre, Hudiksvall.

Läs mer: Efter Hamrebranden: Inget förbud mot giftigt brandskum

I Hamre handlar det om gifter som hamnade i brunnen hos en granne när en villabrand släcktes.

Där tvistas det om det är husägaren vid branden, grannen själv eller räddningstjänstens ansvar.

I Härnösand handlar allt om en tvist om miljöansvaret för gifter i släckningsskummet som avgjorts hos mark- och miljödomstolen.

Risken med högflourerade PFOS från brandskum har uppmärksammats mycket på senare tid.

Det började vintern 2014 när SCA Forest products ställde upp en verkstads- och personalvagn i samband med ett uppdrag utanför Härnösand.

En underentreprenör till SCA upptäckte då att det låg en vattentäkt i området och frågade Hemab var de skulle ställa vagnen.

Av någon okänd anledning började glasfiberbaracken, som även hade en dieseltank, att brinna och räddningstjänsten släckte med skum.

Efter branden sanerades området av SCA som fraktade bort 17 ton jord. En kontroll visade att det numer förbjudna ämnet PFOS fanns i marken efter släckningen. Det fick kommunen att kräva att SCA med tanke på vattentäkten skulle fortsätta att ta prover.

Men SCA överklagade föreläggandet till Mark- och miljödomstolen, som gav bolaget rätt. SCA kan enligt miljödomstolen inte anses ha varit verksamhetsutövare i det här fallet. Ansvaret ligger hos den som använder skummet, räddningstjänsten.

– Skulle det bli så att vi räknas som verksamhetsansvariga och får stå för eventuella skador av till exempel vatten vid ett släckningsarbete måste man se över lagstiftningen. Det är ju dessutom svårt att avgöra vad skadorna beror på när det varit en brand.

Andreas Hoff påpekar också att räddningstjänsten inte på många år använt skum med PFOS. Att det kan ha hittats kan möjligen bero på rester som funnits i tankbilen eller kanske att det fanns ämnen som gett spår av PFOS i själva arbetsbaracken.

Mer läsning

Annons