Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt finns där ute

/

Bildgruppen Inka från Gävle, Ingemar Eklund och Karl-Erik Åhman, vill skildra konsten i naturen.

Annons

Inka, Ingemar Eklund och Karl-Erik Åhman, säger sig ha som förhoppning att förmedla stämningar och visa för andra genom en talande bild.

Det är ut i naturen de tar med sig kameran. Ingemar Eklund riktar blicken nedåt och fokuserar på detaljerna. Karl-Erik Åhman föredrar vyer.

Det är en betydligt mer krävande uppgift. Att fånga det storslagna i fjällvärldens höstfärger på ett sätt som väcker betraktarens nyfikenhet är svårt, så många har gjort det tidigare. Även om bildkompositionen är bra tycker jag inte att Karl-Erik Åhman lyckas tillföra så mycket nytt.

Bilderna är föredömligt försedda med texter var de är tagna och av vem. Det känns redigt och bra när man som besökare lätt kan identifiera vem som stått bakom kameran och får veta något om motivet, om det är befogat.

Men med tanke på fotografernas uttalade ambitioner att förmedla stämningar, känns det som om Karl-Erik Åhman inte riktigt litar på sin förmåga eftersom han i stort sett under varje bild talar om för betraktaren vad han själv kände. "Här bruset från forsen, vilken härlig känsla!" står det exempelvis under bilden Fors 2.

Ingemar Eklunds bilder är konstnärligt mer avancerade. Han väljer bort den vackra vyn och spanar på de motiv som finns precis framför fötterna. Där lyckas han hitta lavarnas underbara färgkompositioner, eller träets spännande ådring. Men jag har en känsla av att även han inte riktigt litar på sin förmåga att själv hitta och avgränsa motiv med en konstnärlig ambition. Ingemar Eklund kallar sina bilder Art by Nature, inte Art in Nature, alltså Konst av naturen när hela utställningen heter Konst i naturen.

Jag tycker han tar udden av sina bilder när han väljer att visa kraftfulla bilder av rödlava mot stålgrå sten och kallar dem Fisk? eller Drakhuvud för att naturen själv "målat" något som ser ut som en fisk eller ett drakhuvud. Deras konstnärliga utstrålning räcker fullt ut i sig själv.

Den som gör sådana intressanta och spännande bilder som Stenar i vatten, där han på ett fantastiskt sätt fångat solljusets reflexer i en fjällbäck, behöver inte leta efter motiv som ser ut som drakhuvuden.

Mer läsning

Annons