Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Allt dyrare äldreomsorg

Hälsinglands befolkning åldras snabbt och äldreomsorgen kostar allt mer pengar. Samtidigt är det allt färre som får omsorg.

Kostnaderna för länets omsorg har ökat med en tredjedel på tio år och under samma tid har antalet äldre vuxit med en fjärdedel. Trots det har antalet som bor på boenden nära halverats, men däremot är det inte andelen som får hemtjänst större.

Derk de Beer, ekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, är optimistisk till att vi kommer att klara finansieringen av äldreomsorgen även i framtiden.

– Om vi ser till befolkningsutvecklingen så lägger faktiskt kommunerna mer pengar på äldreomsorgen än vad de behöver. Det handlar om att vår ekonomi växer och att vi vill kosta på oss en högre kvalitet i omsorgen. Färre äldre får i dag del av omsorgen, men å andra sidan får de som är riktigt sjuka mer. Det beror helt enkelt på att vi nu vill att de äldre ska vara ute och vara en del av samhället längre, säger han.

Gerdt Sundström är professor emeritus i socialt arbete vid Högskolan i Jönköping och forskar om äldreomsorg. Enligt honom är skälet till att allt färre bor på äldreboendena är att våra äldre mår allt bättre. Han menar att vi kan se tillbaka historiskt på hur äldreomsorgen har utvecklats i Sverige under det senaste seklet för att förstå att vi är på rätt väg. Fram till 1950-talet var det enda alternativet för äldre att vara på äldreboendet, men med ökad hemtjänst och service som trygghetslarm, hemkörd mat och färdtjänst har de äldre fått allt fler alternativ för att ordna sitt liv under ålderns höst.

– Det beror på att äldreboendena i dag är mer vårdinrättningar än boenden. När Ivar Lo Johansson åkte runt och besökte äldreboendena på 1940-talet så var det betydligt fler som både där, men de var inte heller samma omsorgsbehov. Han möttes av gamlingar som stod med koppar i hand och väntade på kaffet, det är ingenting du ser på våra äldreboenden nu, säger Gerdt Sundström.

Men det innebär inte att de äldre lämnats åt sitt öde. Gerdt Sundström pekar i stället på att anledningen till att färre bor på boenden är att de klarar sig själva bättre än förr.

– Det är också lättare att bo hemma i dag. På 1950-talet var det få äldre som hade sådant som elspis och kylskåp och många behövde både hämta ved och vatten. I dag har vi en mycket bättre levnadsstandard, vi sliter inte på kroppen lika hårt under yrkeslivet och vi är friskare som äldre. Men framför alla har vi mycket bättre pensioner i dag, det kanske är den främsta förklaringen, säger han.

Kostnaderna för äldreomsorgen i Hälsingland stiger snabbare än för riket i sin helhet och befolkningen åldras snabbare. Mårten Lagergren är docent vid Äldrecentrum i Stockholm och han forskar bland annat om äldreomsorgens finansiering. Han tror inte att mindre landsbygdskommuner behöver oroa sig särskilt för att inte kunna klara sin äldreomsorg framöver.

– Det ska inte behöva vara så eftersom vi har ett utjämningssystem som också fördelar pengar efter socioekonomiska faktorer. Problemet är att det finns förvånande stora skillnader i dag mellan kommunerna i landet om ser till antal platser på äldreboenden exempelvis. Det beror på att kommunerna prioritera olika, ett mönster är att Norrlandskommunerna lägger lite mer på sin äldreomsorg eftersom förutsättningarna gör att den är mer kostnadskrävande, säger Mårten Lagergren.

Läs också:

"Vi har hög sjukfrånvaro"

Hemtjänstens tidräkning blir kvar

Snö kan spräcka schemat