Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Islam i plural, om jag får be

Annons

I tävlingen om vilken religion svenskarna tyckte var sämst vann islam, med ganska stora marginaler. I alla fall om man ska tro på resultatet från förra årets SOM-undersökning där 55 procent av de tillfrågade fyllde i att de hade en negativ till mycket negativ inställning till islam. Undersökningen har gjorts för att bland annat mäta svenska attityder till olika religioner. Mest positiv var man till kristendomen, kanske inte så överraskande.

En förklaring till den negativa bilden av islam är troligen den allmänna islamofobi som utan hämmande eller hyschande sprider sig i Sverige, från stugorna på landet och in i riksdagen. Man kan fråga sig vem denna islam är.

Ibland tror jag det finns en uppfattning av att det bara finns en islam, skulle man säga samma sak om kristendomen? För bara att blanda ihop katoliker och protestanter kan uppröra många, att placera Ku Klux Klan, Jehovas vittnen och Svenska kyrkan i samma låda skulle nog irritera ännu fler. Därför skulle jag vilja ta till mig begreppen islamer och kristendomar. För det är och bör vara begrepp i plural. Det finns inte en förståelse av religionerna, det finns nästan lika många tolkningar som det finns troende.

När en bekant frågade mig om jag tycker att islam är en våldsam religion kunde jag inte låta bli att fråga tillbaka: Vilken islam menar du? Jag tror till exempel inte att man syftar till gruppen Svenska muslimer för fred och rättvisa när frågan ställs. Det är knappast Koranen som krigar, det är människorna som tolkar den på sina extrema sätt som gör det. Frågar man någon i Svenska kyrkan om kristendomen är emot homosexualitet är svaret troligen nej, även om vissa andra som ställer sig bakom Bibeln kan säga motsatsen.

Ni kanske har läst det här förut, men det struntar jag i.

För det bör tjatas och upprepas. Det är inte Jesus eller Koranen som agerar, det är människorna bakom dem.

Att tro att det finns en enskild och statisk förståelse av religionerna ställer så enkelt till det. Begreppet islamism till exempel, i sin betydelse politisk islam, har på många håll helt spårat ut. Nej, en politiskt aktiv muslim är inte automatiskt likställd med en fanatisk IS-krigare eller trångsynt kvinnohatare, även om dessa också finns. Det kan också syfta till muslimsk feminism, eller andra sorter av islamism med demokratiska mål. Att använda religionen i politiska syften gör att viss islamism skulle kunna likställas med till exempel kristdemokrati. Det är dags att lägga på minnet att det finns islamismer, islamer och kristendomar.

Mer läsning

Annons