Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Polisen optimistisk inför att lösa mordet på Olof Palme

/
  • På söndag är det 30 år sedan statsminister Olof Palme mördades.

Snart 30 år efter det att statsminister Olof Palme mördades på öppen gata är polisen optimistisk inför att lösa mordet.
– Jag hoppas att personer vänder sig till oss och inte till andra personer när de har tips att komma med, säger förundersökningsledare Kerstin Skarp.

Annons

Palmegruppen ger vid en presskonferens på torsdagen en lägesbild av utredningen som spänner över tre decennier.

– Det är inte så att vi kommer att komma med några dramatiska avslöjanden, utan har tagit tillfället i akt för att prata om nuläget och att ge en återblick, säger Palmegruppens förundersökningsledare Kerstin Skarp.

Läs även: Skotten som ruskade om Rådhuset – söderhamnarna minns

Över 10 000 personer har förhörts i utredningen, och 133 har erkänt mordet. Samtidigt finns över 87 000 persondokument i Palmegruppens databas.

– Jag hörde att Leif GW Persson har tagit emot ännu ett erkännande, så då är det väl 134 nu, säger spaningsledare Dag Andersson.

Kerstin Skarp säger att hon är optimistisk inför att lösa mordet, men att det inte finns något specifikt som gör henne det.

– Det är inte någon hemlighet att vi inte har någon direkt utpekad person.

Palmegruppen undersöker möjligheterna att digitalisera hela materialet för att göra det sökbart, säger Hans Melander, chef för Palmegruppen.

– Det är givetvis vårt önskemål eftersom det är så stort och svårt att greppa.

Fantombilden som publicerades strax efter mordet är troligtvis felaktig.

– Bilden har resulterat i någonstans runt 8 000 tips, och sannolikt är det här tyvärr inte gärningsmannen. Det har varit en stor belastning för utredningen och vill därför ta tillfället i akt att tona ner relevansen för den här bilden, säger Hans Melander.

Se även: Så gick mordet på Olof Palme till – minut för minut

Melander säger att man inte ska binda upp sig vid fantombilden.

– Man ska vara vaken för att mördaren givetvis kan se ut på något annat sätt. Budskapet är att om det bara är en likhet med den konstruerade bilden finns ingen anledning att lämna in tips, säger Melander.

Kulorna som upphittades på mordplatsen är i dåligt skick.

– Man har sagt från NFC att det kan vara svårt att binda kulorna till ett visst vapen. Det kan också vara svårt att utesluta att kulorna har varit utskjuta ur ett visst vapen, säger Melander.

– Det vapen som hela tiden har lyfts fram är en Smith & Wesson, som är ett av de vanligaste vapnen. Det finns dock sex andra fabrikat som kan vara aktuella.

Palmegruppen vill ändå ha kontakt med personer som kan ha information om det vapen som en nu avliden man hade licens för vid tiden för mordet, en Smith & Wesson Magnumrevolver.

– I augusti 2008 tar hans bror kontakt med oss på polisen. Polis skickas till adressen och ringer på. Efter ett tag hör man en smäll och en duns, och senare kan man konstatera att han tagit sitt liv, säger Dag Andersson.

Se även: Olof Palme – överklasspojken som blev arbetarledare

Palmegruppen vill också ha information från allmänheten om vilka de två männen är som syns i ett nyhetsinslag från Arlanda den 1 mars 1986, något som har ingått i det så kallade Sydafrikaspåret.

– Vi har tyvärr inte fått någon identifikation på vilka de två är, och därför tar vi tillfället i akt att gå ut med detta. Det här skulle ge en viss klarhet i det här spåret, säger Dag Andersson.

Kerstin Skarp säger att det inte finns något särskilt "polisspår" i mordutredningen.

– Det är löst sammansatta uppgifter som kommit in om olika poliser.

– Som sagt, det är individuella personer och inte ett helt spår.

Hon säger att det är en hypotetisk fråga om mordet hade kunnat lösas om dagens teknik funnits tillgänglig vid tiden för mordet.

– Det är möjligt att förutsättningarna hade varit bättre, och det hade funnits massor av personerna som hade fotograferat, men det är ingen garanti för att det hade lösts ändå.

Palmemordet är bara ett av omkring 500 olösta mordfall som samlar damm i polisens arkiv efter att preskribtionstiden togs bort 2010.

Polisens cold case-utredare har många svårigheter att tampas med. De ibland tröstlösa fallen läggs på hyllan efter att polisens utredare har slut på uppslag och helt enkelt kört fast. De största svårigheterna är att vittnen kan glömma viktiga detaljer när tiden går, att personer som är viktiga för utredningen dör, och att spår och beslagtagna föremål inte längre finns kvar.

– Det absolut svåraste är när man inte har en identitet på offret. Och när mordet har begåtts utomhus är det generellt sett svårare, för inomhus lämnar man oftast ofrivilliga spår, säger Mikael Rying, kriminolog vid polisens utvecklingscentrum i Stockholm.

Samtidigt kan tidens gång vara lösningen och kasta om spelplanen: en nyckelperson kan plötsligt tänka sig att prata efter att ha blivit ovän med gärningspersonen, och ny teknik kan användas för att testa föremål som tidigare innehållit för lite dna.

– Jag upplever att motivationen är ganska stor att försöka klara upp de gamla morden, säger Rying.

Se även: En rättskaffens man och stor ledare – så minns några hälsingar Olof Palme

Mer läsning

Annons