Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Vilken makt vill vi ha?"

Finns det ett tjänstemannastyre i landstinget och är det ett demokratiskt problem?

Politikerna ger sin syn på hur styret av landstinget har utvecklats.

Annons

I gårdagens tidning gav sig Bollnäsbördiga statsvetaren Gun Hedlund in i landstingsdebatten. Hon menar att Gävleborg är exempel på hur tjänstmännen har fått allt mer makt och att det är ett demokratiskt problem.

Landstingsrådet Eva Tjernström (S):

– Det är inte så att vi har förlorat makten till tjänstemännen. Men det beror kanske också på vilken makt man vill ha. Om man vill ta de övergripande besluten eller vill styra i detaljfrågor, säger Eva Tjernström.

Hon menar att en centralisering av den politiska makten kan leda till en mer beslutskraftig ledning som inte påverkas lika mycket av personliga och geografiska särintressen.

– Det är svårt det här. Det är inte ovanligt att kommuner gör likadant när det blir ekonomiska kristider. Det är ett sätt att spara på den politiska överbyggnaden, att det blir färre folkvalda är nackdelen, säger Eva Tjernström.

Centerpartiets landstingsråd Hannah-Karin Linck menar att det Gun Hedlund beskriver är en trend som finns över hela landet.

– Antalet folkvalda minskar, även i många kommuner. Och jag har inte hört att allmänheten har klagat på det eller frågat efter fler politiker. Politiker ska ta politiska beslut om det övergripande och strategiska, inte i detaljfrågor som rör verksamheterna, säger Hannah-Karin Linck.

En som många gånger har påpekat problem med tjänstemannastyret är oppositionsrådet Alf Norberg (V). Han har under många år oroats över hur styrningen av landstinget har centraliserats.

– Politiken har tagit ett steg tillbaka. Jag började engagera mig i landstingspolitiken för 14 år sedan och då fanns det sjukvårdsnämnder med politiker i vartenda hörn av länet med inflytande i verksamheterna, säger han.

Han exemplifierar tjänstemännens ökade makt med nedläggningen av divisionen för barn- och kvinnosjukvård, psykiatri och habilitering i början av året. Enligt honom fanns det ingen politiskt process kring nedläggningen, helt plötsligt hade landstingsledningen bara lagt ned den.

– Det var säkert så att beslutet togs med sossarnas välsignelse, men vi i landstingstyrelsen fick veta i ett mejl att divisionen skulle avvecklas, trots att det var vi politiker som tog beslutet om att införa divisionerna, säger Alf Norberg.

Carina Östansjö (FP) tar upp den enkät Samverkan Gävleborg gjorde med de 200 läkare som lämnade landstinget inom bara två års tid. I enkäten framkom det att de var frustrerade över toppstyrningen och att ingen lyssnar på dem.

– Gun Hedlund sätter tummen mitt på problemet. Vi politiker måste ta tillbaka makten från tjänstemännen, säger hon.

Oppositionsrådet Patrik Stenvard (M) tycker att det finns ett demokratiskt problem med tjänstemännens makt. När han började som landstingspolitiker 2008 stämde han möte med landstingsdirektören Svante Lönnbark och fick då veta att politikerna inte ska fatta beslut om de enskilda verksamheterna.

– "Nej", sa jag, "det är vi politiker som bestämmer var gränsen mellan politikernas och tjänstemännens makt går". Allt går genom landstingsdirektören, när jag ute och besöker verksamheterna följer alltid en högre chef med som en överrock för att se till att jag inte får höra fel saker, säger Patrik Stenvard.

Sjukvårdspartiets oppositionsråd Stig Zettlin tycker att politikerna mycket sent får veta vad det är som sker ute i verksamheterna. Han tar bytet av vd för Folktandvården som ett exempel. Även om det är ett eget bolag tycker han att han som politiker i landstingsstyrelsen borde ha informerats om chefsbytet långt tidigare.

– Det går inte att dela ett politiskt ansvar. Vi politiker har inte bara ansvar för vilka verksamheter som bedrivs utan också hur de gör det, säger Stig Zettlin.

Han tycker exempelvis att befogenheten att anlita konsulter borde ses över.

– Det finns flera områden där politiken har abdikerat och tjänstemännen har fått för mycket att säga till om, säger Stig Zettlin.

Mer läsning

Annons