Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad betyder höjd skatt för landstinget?

I dag beslutar landstingsfullmäktige att höja skatten. Det ska ge mer pengar till sjukvården, men hur påverkar det Gävleborgs ekonomi i övrigt?

Annons

Vården går i år back med 157 miljoner kronor och landstingsskatten ska nu höjas och bli högst i landet. Sedan 2000 har skatten höjts med 162 öre per hundralapp. För den vanlige hälsingen innebär det att sjukvården får mer pengar och att det blir lite tunnare i plånboken, men finns det andra effekter av ständiga skattehöjningar?

Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, har bland annat studerat hur skatter inverkar på vart människor flyttar och bosätter sig. Kommuner och regioner med lägre skatter är mer attraktiva att flytta till än de som har höga.

– Det vi vet från Stockholmsområdet är att de som flyttar dit hellre bosätter sig i de kommunerna med lägre skatter. Men för Hälsinglands del flyttar nog människor mellan exempelvis från Bollnäs och Söderhamn för att de får ett jobb där, inte för att kommunalskatten är lägre. Att flytta är dessutom något som i sig är dyrt för människor, både ekonomiskt och socialt, säger han.

Söderhamnsbördiga professorskollegan Eva Mörk, också verksam i Uppsala, ser en risk i att återkommande skattehöjningar gör Gävleborg till en allt mindre attraktiv region.

– Framför allt kan högutbildade personer med höga inkomster flytta ifrån regionen samtidigt som lågutbildade med låga inkomster söker sig dit, säger hon.

En tänkbar effekt av skattehöjningen är att gävleborgarna köper mindre och på så vis kan den lokala marknaden påverkas negativt. Konjunkturinstitutet har varnat för att höjd landstingsskatt kan skada den regionala konjunkturen.

– Det är en potentiell risk när den privata konsumtionen minskar. Samtidigt finns det en kostnad i att de som jobbar inom vården blir av med jobben om den är underfinansierad, säger Eva Mörk.

Både Matz Dahlberg och Eva Mörk menar att höjd skatt inte behöver betyda att gävleborgarna vill lägga mer pengar på vården.

– Ibland kan väljarna vilja det för att de själva har blivit rikare, men det är nog knappast fallet i Gävleborg där skatteunderlaget viker säger Eva Mörk.

I debatten kring landstingskatten har regionens problem med tillväxten nämnts. Det ökar beroendet av rikare regioners välvilja. Landstingsrådet Eva Tjernström (S) har i debatten efterlyst ett nytt system för omfördelning för att hela Sverige ska kunna leva. Matz Dahlberg tycker att hon har en poäng.

– Allt det där är politiska beslut på en högre nivå. Ska bara halva Sverige leva eller behöver vi göra om statsbidragssystemet? Det är frågan, säger han.

Mer läsning

Annons