Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomten: "Glöm aldrig att kärleken och värmen är viktigast"

/
  • Ulf Häggqvist har som vanligt intervjuat tomten inför julen. Tomten erkänner att julklapparna egentligen inte var hans idé – och poängterar att det viktigaste ändå är kärleken och värmen.

I dag är det julafton och vår reporter Ulf Häggqvist har som vanligt intervjuat tomten inför hans stora dag. Tomten är på gott humör och inte speciellt sliten – det mesta i hans verkstad är numera automatiserat.
Han poängterar dock att julklapparna egentligen inte är det viktigaste på julen – det är kärleken och värmen.

Annons

Hej igen Tomten, då var det dags för årets intervju.

– Jaså, är det du. Jag ser dig ju i paddan, men varför ringer du från ett hemligt nummer?

Barn om jultomten: "Det är tomtens renar som sniffar upp vart man bor"

Jag tog bort mitt nummer för säkerhets skull, jag var lite osäker på om du ville snacka med mig. Du har ju mycket att göra den här tiden.

– Jo, det har jag, men nog har jag tid med dig en stund.

Toppen. Visst funkar det bra med Face Time!

– Absolut. Fast visst finns det nya sätt att träffas så här?

Jo, det gör det. Men du och jag får nog ta det lite lugnt med nymodigheterna.

– Kanske bäst det. Minns du när du gjorde första intervjun med mig?

Jajamen, det var 2001 – per telefon.

– Gick det också, fast det är ju trevligare om man kan se varandra. Men du ser skäggig ut.

Läs även: Han är Söderhamnstomten med stamkunder i 25 år

Det är mycket nu och jag har inte orkat raka mig, men jag lovar att göra det före julfrukosten. Förresten ska väl inte du snacka om skäggig! Skulle vara kul att se dig renrakad.

– Det kan du glömma. Inte ens jag själv vet hur jag ser ut utan skägg. Jag har alltid sett ut så här.

Du menar att du är född med skägg?

– Precis.

Nu skojar du. Jag tror att du egentligen är den där lönnfete biskopen från 300-talet som det ryktas om, turken Nicholas. Och turkar föds väl inte med skägg.

– Du får tro vad du vill. Det är rätt roligt att så många spekulerar i var jag ursprungligen kommer ifrån. Det finns olika idéer om det över hela världen. Jag har ju också massor av olika namn.

– Men jag kan dementera att jag varit pyssling en gång i tiden, som många i Sverige tror. Det är bara trams. Skulle jag ha varit en tvärhand hög!?

Okej. Har allt funkat bra med förberedelserna inför din stora dag?

– Absolut. Släden är lastad och renarna klara för avfärd. För varje år blir det allt lugnare, så tomtemor och jag har faktiskt kunnat ta de lugnt flera kvällar i december. Det kunde vi aldrig tidigare.

Du datoriserar och automatiserar allt mer?

– Det gör jag. Numera görs de flesta julklappar av maskiner. Lite krångligare grejor, som dockor, måste vi fortfarande göra själva. Fast det blir inte så mycket sånt numera.

– Jag behöver allt färre nissar och de jag har kvar jobbar på lagret och paketeringen. Fast jag har inte behövt säga upp några, de nissar som slutat har gått i pension.

– Hur har ni det hos dig då?

Menar du hemma hos mig så är det bra. Däremot är det lite kämpigt för landet. Sverige sätts på prov.

– Jag har förstått det. Men ni har gjort det fantastiskt bra som hjälpt så många människor som har det svårt. Det är helt i min anda.

Apropå det, minns du att du ifjol hade åsikter om att det där järnrörspartiet ville registrera vissa människor?

– Visst minns jag det, och att jag sa att det var precis vad den där mustaschprydde dåren gjorde i Tyskland på 1930-talet.

Efteråt ringde någon från en främlingsfientlig nättidning och undrade varför du jämförde Sverigedemokraterna med Hitler.

– Jamen det gjorde jag ju inte. Däremot kan man jämföra stämningar och på vissa håll känns det som att de är som på 30-talet. Jag minns hur det var.

– Kan vi inte prata om något trevligare?

Jodå. Vädret. Här har det inte varit mycket till vinter, hur är det hos dig?

– Som vanligt mycket bra. Några minusgrader och lätt snöfall. Jag kommer att få en härlig resa med renarna. Åtminstone den första biten.

– Så ni har inte haft några snöchocker då, antar jag. Eller någon dubbelstorm som jag tror du berättade att en av kvällstidningarna körde med ifjol.

Ingen dubbelstorm såvitt jag kunnat se, men det har blåst rätt friskt i södra Sverige, så de stora tidningssajterna har förstås excellerat i rubriker och varningar.

– Kan tänka mig det. Skönt att bo där vädret är stabilt.

– Vill du förresten höra mitt bästa rim i år?

Bara det inte är så dåligt som ifjol – "Nu Kristin ska du bli fin", till tjejen som skulle få en klänning.

– Den här är bättre. Det är till en grabb som ska få en läsplatta: Nu Pelle får du en platta, kan du fatta!

Nåja... Men det är väl det ungarna önskar sig numera, läsplattor, smarta telefoner och sånt?

– Precis. Fast väldigt många önskar sig fortfarande Lego. Det tycker jag är roligt, då får ju ungarna använda händerna och tänka. Bra för kreativiteten.

– Fast du, stämmer det att robotdammsugaren utsågs till årets julklapp?

Jajamen.

– Knäppgökar. Det kan jag säga, att ingen, inte ens någon vuxen har önskat sig en sån manick.

Jaså, vuxna kan också komma med önskningar till dig. Får de som önskar något? En av mina arbetskamrater undrar faktiskt det.

– Jodå, vissa får. Jag talar inte om vilka.

Samma arbetskamrat undrar om bara snälla barn får julklappar.

– Bra fråga, men jag svarar inte på den. Det vore dumt om barnen visste, det förstår du om du tänker efter.

Okej. Det är i alla fall inte bara du som delar ut julklappar. Jag och frugan köper åt barnbarnen, vi har sju, och i år har vi köpt...nej, det mejlar jag sedan. Du kan väl svara om du tycker vi gjort rätt.

– Det kan jag göra. Men det viktigaste är ändå att ni kramar ungarna och talar om hur mycket ni tycker om dem. Kärleken och värmen är det viktigaste, det får ni aldrig glömma. Julklapparna är bonus.

Det här är jag inne på varje år – vikten. Kan väl bero på att jag själv gärna sväller ut en del under helgerna. Men hur går det för dig? Du blir väl bjuden på både det ena och det andra på din färd runt klotet.

– Jag har ätit rätt mycket nyttigt den senaste tiden, och har faktiskt gått ned några kilon. Jag brukar göra så. Jag har svårt att tacka nej till alla godsaker och vet att jag kommer att gå upp. Men i och med att jag gått ned så är jag tillbaka på min ordinarie matchvikt framåt nyår.

Och matchvikten är?

– Angår dig inte.

Ursäkta. Men tack snälla på förhand för den glädje du sprider och alla klappar du delar ut. Tänk att du kom på att du skulle göra det!

– Fast det gjorde jag ju inte, om jag ska vara ärlig. Jag har utvecklat den gamla seden att ge nyårsklappar. Men det gör det inte mindre trevligt att dela ut julklappar.

Ta det lugnt nu några timmar innan du måste ge dig iväg. Du har mycket jobb framför dig.

– Det har jag. Det är tur att man i vissa länder vill ha julklapparna på juldagen. Det och tidszonerna gör att jag kan jobba i tre dagar, annars skulle det inte gå.

Då avslutar jag med att önska dig en riktigt god jul.

– God jul själv. Ho ho ho.

Sjuåringar funderar på varför vi firar jul: "Jesus gjorde kanske tomten"

Mer läsning

Annons