Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Streckkoder avslöjar vårdens onödiga riskavfall

/
  • Det är viktigt att smittförande avfall från vården hanteras på ett säkert sätt, men ofta skickas onödigt mycket avfall till specialhantering.

Landstinget har lyckats minska sin onödiga avfallshantering genom bättre koll på vem som slänger vad.
Nu börjar andra landsting också att använda systemet som med hjälp av streckkoder registrerar varifrån avfallet kommer.

Annons

2008 började landstinget uppmärksamma att mängderna av smittförande avfall var mycket större i Gävleborg än i andra landsting. Hanteringen är ungefär tio gånger så dyr som för vanliga hushållssopor.

Förmodligen berodde de stora mängderna på att vårdpersonalen var osäker på vilket avfall som är kliniskt smittförande. Mycket som slängdes i de speciella kärlen hamnade där "för säkerhets skull".

Landstinget skapade tydliga rutiner och satsade på att informera personalen. Om en spruta är helt fri från kemikalier, räcker det till exempel att kanylen läggs i kärlet för riskavfall. Resten av sprutan kan slängas i hushållssoporna. Blodiga föremål behöver inte heller hanteras som riskavfall, så länge det inte finns någon misstanke om smitta i det.

2008 började landstinget tillsammans med avfallsentreprenören Stena att utveckla ett system med streckkoder på avfallskärlen. 2009 infördes systemet som registrerar varifrån avfallet kommer.

– Kostnaden fördelas ut på varje verksamhet och det blir en sporre till att vidta åtgärder. Systemet gör också att det direkt går att se om åtgärder har haft någon effekt, säger landstingets avfallscontroller Philip Näslund.

Om landstinget inte gjort något åt situationen, hade uppskattningsvis 156 ton smittförande avfall lämnats förra året. Nu blev det 128 ton och en uppskattad besparing på 480 000 kronor.

– Men vi har ett mål på 90 ton 2012 och Dalarna, som är ett jämförbart landsting, ligger på 50–60 ton, säger Philip Näsman.

Mer läsning

Annons