Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skickades hem med diarrémedicin – hade cancer

/
  • Dick Björklund i Stigslund konstaterar att det är för sent för honom, men han hoppas att ingen mer patient ska behöva drabbas av samma behandling.

Dick Björklund hade ont i magen och rasade i vikt.
Läkaren avfärdade dock hans oro och sa att han nog bara hade känslig tarm.
Men när han bytte hälsocentral visade det sig att han hade cancer i både bukspottkörteln och levern.

Annons

Livet är sig inte längre likt för Dick Björklund i Stigslund, Gävle. För inte så länge sedan gick han långa promenader varje dag, nu orkar han som mest hundra meter.

Han går på cellgiftsbehandling men cancersjukdomen i hans bukspottkörtel och lever har gått för långt – den kan inte längre botas.

Och Dick kan inte låta bli att undra om det sett bättre ut om han hade blivit tagen på allvar när han för ett år sedan flera gånger sökte vård på hälsocentralen Wasahuset i Gävle.

Då hade han på kort tid gått ned nio kilo i vikt, han hade ständig värk i magen och dessutom hade en märklig orangegul vätska börjat rinna ur honom.

– Det var som ren olja, så fett att det inte ens gick att spola ned på toaletten, berättar han.

Men när han gick till hälsocentralen upplevde han att läkaren inte tog honom på allvar.

– Han var så säker på sin sak att han inte verkade tycka att han behövde lyssna på vad jag sa.

– Det gjordes aldrig någon ordentlig undersökning eller utredning. Det kändes som om han bara ville bli av med mig så snabbt det gick, säger Dick.

Efter att ha tagit ett vanligt blodprov och kollat blodtrycket slog läkaren fast att han sannolikt hade känslig tarm, IBS, och skrev ut receptfri diarrémedicin.

Vid andra besöket tog Dick med en blöja för att visa den konstiga vätskan som kom ur hans kropp. Men läkaren vägrade enligt honom ens att titta.

– Jag tänkte att det skulle hjälpa honom att se vad det var, men han sade bara "usch och fy" och sade åt mig att slänga den.

När Dicks fru undrade om man ändå inte skulle göra en röntgenundersökning ska han ha skrattat bort hennes fråga.

– "Tror du att det är cancer, eller? Nähä, det är ingen fara" sade han, minns Barbro Björklund.

Kort därefter fick de också hem ett skriftligt besked där läkaren slog fast att någon ytterligare utredning eller behandling inte var aktuell.

I dag vet Dick att vätskan som rann ur honom var det fett som hans kropp inte längre klarade av att ta upp eftersom hans bukspottkörtel slutat att fungera. Ett symptom på bukspottkörtelcancer.

Men då visste han inte och hade han inget annat val än att lita på vad doktorn hade sagt.

– Vi lånade hem varenda bok om IBS som fanns på biblioteket och läste alla men vi tyckte inte riktigt det stämde. IBS drabbar främst unga kvinnor, inte gubbar på 80, berättar Dick.

– Men vi ville tro på läkaren så vi lade om kosten och undvek allt som kunde vara gasbildande, men han blev inte bättre, konstaterar Barbro.

De kämpade på med den nya dieten under hösten, vintern och våren.

Men i maj – efter att Dick fortsatt att gå ned i vikt och blivit allt sämre – insåg de att något måste göras. Han ville inte gå tillbaka till läkaren på Wasahuset utan kontaktade Strömsbro hälsocentral och fick tid hos en hyrläkare där.

– Han tog det genast på allvar och sa att det här behöver utredas. Jag fick lämna sex rör med blod och skickades till sjukhuset för skiktröntgen.

Bara några dagar senare fick han beskedet. Att han förutom magsår hade cancer i både bukspottkörteln och levern.

– Det är obotligt. Nu får jag cellgifter för att se om det kan ge mig några extra månader, säger Dick.

I hopp om att inte fler patienter ska behöva drabbas av samma sak har han anmält läkaren till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

– För mig gör det ingen skillnad men kan det hjälpa någon annan är det bra, säger han.

Och han vill varna andra patienter.

– Tycker du att läkaren är nonchalant och inte lyssnar eller tar dig på allvar, gå till en annan, manar Dick.

Mer läsning

Annons