Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så ska stora skogsbränder undvikas

/
  • 13 100 hektar ödemark, så stort område skadades i branden.
  • En man dog och en blev allvarligt brännskadad i skogsbranden i Västmanland för ett år sedan.

I augusti förra året täcktes Hälsinglands himmel av rök. Det orsakades av Sveriges största skogsbrand i modern tid. Ett år senare väcker katastrofen fortfarande frågor - hur skyddade är vi mot en liknande kris här?

Annons

Hanteringen av skogsbranden i Västmanland har fått skarp kritik. I en artikel i TT skriver regeringens utredare Aud Sjökvist att flera samverkande brister förklarar den dramatiska utvecklingen; avsaknaden av riskbedömning, att SOS-alarm angav två olika positioner och att kunskap saknas om bekämpning av stora skogsbränder.

Torbjörn Wannqvist är räddningschef i södra Hälsinglands kommunalförbund, KFSH. Han menar att branden inte påverkat hur räddningstjänsten jobbar rent operativt men att den skapat en ny medvetenhet i hela landet.

– Den har påverkat hela Sverige och hur vi samverkar vid stora bränder, säger han.

Tillsammans med Norrhälsinge räddningstjänst och Ljusdals räddningstjänst ansvarar de för Hälsingland. Lennart Juhlin är räddningschef för Norrhälsinge.

Enligt honom har mycket skett på skogsbrandsfronten. Erfarenheter av skogsbränder som den i Hassela 2014 har ökat kompetensen. Förvaltningen köpte då in ny utrustning och i år köptes kunskap om tolkning av skogsbrandsprognoser in från Skogsstyrelsen.

– Vi lär oss det underliggande vid en prognos, inte bara att det är 4-5 i brandrisk, säger han.

Kommunikationen i lanskapet är bra, tycker Lennart Juhlin. Genom regelbundna möten samverkar de olika förbunden med varandra.

– Så fort något händer så kontaktar vi varandra. Har vi det svårt en lördag så kan de komma in och stötta från södra Hälsingland, säger han.

Under branden i Västmanland var det mycket som gick fel, bland annat blev det fel i navigeringen. Men Lennart Juhlin menar att det kan vara svårt att veta på direkten vart larmet kommer ifrån.

– Skogsbolagen har GPS och vissa appar kan ange exakta koordinater. Men vi kan få larm från personer som står på ett ställe och ser rök, men vet inte vart de är, säger han.

Vilka åtgärder skulle tas om det hände i Hälsingland?

– Det är viktigt att få grepp om situationen så tidigt som möjligt. Vi skulle agera så långt vi kan och följa händelseutvecklingen. Det handlar om konsten att se när man inte längre räcker till och behöver tillkalla hjälp.

Vad finns det för resurser?

– I Söderhamn finns en skogsbranddepå. Vi har även en jour som varje dag följer prognoserna och varje år upphandlas avropningsavtal med helikopterföretagen om vilka företag som ska rycka in. Skogsägare är också till stor hjälp då de kan stigar och vägar och vet om områdets naturliga begränsningar.

Mer läsning

Annons