Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Risk för granbarkborrangrepp på stående träd

/
  • Granbarkborren är en cirka 4-5 millimeter lång skalbagge.
  • Lämpligt material för granbarkborren är vindfällen och kvarlämnat virke som inte har torkat. I andra hand ger sig borren på försvagade träd och i värsta fall stående skog.
  • Levande granar kan normalt försvara sig mot barkborrar, men om borrarna blir tillräckligt många kan de övervinna det naturliga försvaret och då börja döda träd.

Den skadliga granbarkborren är en stor fiende för träd i hela Europa. Våra hälsingeskogar är, trots att det kalla klimatet, inte skonade. Hur skogarna kommer att angripas i år är för tidigt att säga, men mätningar visar redan på stora svärmningar och det finns en risk att den också ger sig på stående träd.

Annons

– Vi bedömer att risken finns att de i år eller nästa år kan ge sig på stående träd, säger Martin Schroeder, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet där han länge forskat kring granbarkborrens utveckling i Sverige.

Det som talar för ett utbrott mot friska, stående träd är att granbarkborren nu haft tre år med god tillgång på granvindfällen efter stormarna Dagmar och Ivar, vilket i sin tur innebär att de för varje år ökat i antal.

– Levande granar kan normalt försvara sig mot barkborrar, bland annat genom kådan, men om borrarna blir tillräckligt många kan de övervinna det naturliga försvaret och då börja döda träd. Ju fler barkborrar man har i ett område desto större risk för att de skall lyckas döda stående träd, berättar Martin Schroeder.

Åsa Lundberg, skogsstyrelsens skogskonsulent för Gävleborg, har genom övervakningsfällor som placerats ut på olika granhyggen i länet, kunnat konstatera att det finns gott om granbarkborrar i området i år. Vid en fälla i Arbrå har skogsstyrelsen lagt märke till ovanligt höga fångster.

– Prognosen tyder på att de kommer att öka i år, delvis på grund av fjolårets långa, varma sommar vilket gjorde att vi fick två generationer av granbarkborren, vilket inte är så vanligt, säger Åsa Lundberg.

Martin Schroeder menar dock att det är svårt att veta hur vanligt det verkligen var med en andra generation förra sommaren. I de norra delarna av landet är det framför allt andra faktorer, så som vädret och nya vindfällen som påverkar hur många granbarkborrar det blir.

Och det finns en hel del vindfällen som ligger kvar i skogarna från den senaste stormen.

– Vi har många vindfällen som ligger kvar, framför allt i norra delar av Hälsingland, berättar Åsa Lundberg.

Det är först efter sommaren vi kommer få svar på hur det gått för granbarkborren och hur mycket skog den dödat, något som Sveriges Lantbruksuniversitet undersökt varje höst under de senaste åren. Den hittills kalla sommaren kan dock förhindra ett omfattande ståndskogsangrepp.

– Vi har haft en kall och regnig vår, vilket missgynnat granbarkborren som vill ha 18 plusgrader för att svärma, säger Åsa Lundberg.

– Det har också gynnat trädens försvarsförmåga, förklarar Martin Schroeder.

Det är främst i områden som drabbats av stormfällningar där spridningen av borren tar fart och det är därför viktigt att få bort skadat virke ur skogen. För södra delen av landet gäller 1 juli och för norrland gäller att skadat virke ska ut ur skogen senast 15 juli för att förhindra massangrepp i skogen.

Både Martin Schroeder och Åsa Lundberg betonar dock vikten av att låta äldre, torkat vindfälle ligga kvar i skogen.

– Gamla vindfällen är inte längre intressanta för granbarkborren, men kan däremot göra nytta för andra organismer som ingår i biodiversiteten, säger Martin.

Mer läsning

Annons