Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regionens framtid: Hur ska Gävleborg kunna växa?

/
  • Lasse Ekstrand, sociolog och samhällsdebattör, tror på att låta människorna växa först, sedan kommer företagsamheten.
  • Enligt Svenskt Näringslivs regionchef i Gävleborg, Lotta Petterson, måste vi högre ekonomisk tillväxt för att kunna försörja en åldrande och växande befolkning.

De flesta är eniga om att lösningen på länets tuffa utmaningar är tillväxt. Samtidigt är det är svårt att få fart på ekonomin i länet, det jobbas, byggs för lite och startas för få företag.
Men vad menar vi egentligen med tillväxt? Finns det andra värden som kan gro än pengar?

Annons

På fredagen träffas länets politiker, företagare och föreningslivsföreträdare för att diskutera hur vi vill att Gävleborg ska se ut 2030. Inför dagen har inte mindre än 200 personer deltagit i dialoggrupper för att formulera ett "smörgåsbord" av visioner för länet.

En stor utmaning som Gävleborg har är att dess befolkning åldras snabbt och att allt färre arbetande ska betala för vård och omsorg för dem som inte gör det.

– Vår befolkning kommer fortsätta att växa fram till 2030, en utmaning är att den delen av befolkningen som är unga och gamla växer snabbare än de som är i arbetsför ålder. Därför är det viktigt att få ned arbetslösheten och dra nytta av allas kompetenser, säger Magdalena Berglin, utvecklingsstrateg på Region Gävleborg.

Länet har en svag ekonomisk tillväxt. När företaget Visma presenterade sin årliga "Framväxtliga" låg länet absolut sämst till i landet. Näst efter Kalmar län startas det minst nya företag i Gävleborg, arbetslösheten är högst i landet och det byggs minst nytt.

Lotta Petterson är regionchef för Svenskt Näringsliv i Gävleborg. Hon menar att ökad ekonomisk tillväxt är nödvändigt för länet. Hon påpekar att länets kommuner hör till bottenskiktet i organisationens rankning av företagsklimatet.

– Gävleborg ligger riktigt risigt till. Tillväxt är en utveckling där samhällets resurser används allt mer effektivt. Vi blir rikare och får ett högre välstånd. Vår befolkning blir allt äldre och genom invandringen blir vi allt fler som ska ha vård och omsorg. Om vi ska klara det så kommer vi att behöva en högre tillväxt och ett bättre företagsklimat, säger Lotta Petterson.

Men ökad ekonomisk tillväxt och konsumtion kan också tära på ändliga resurser och skada närmiljön.

– Hållbarhet har nämnts i nästan alla sammanhang vid de dialoger som förts inför Målbildsdagen. Det har handlat exempelvis om grön omställning och hur länet kan bli självförsörjande, något som det absolut inte är i dag. Vi skulle inte klara oss länge om gränserna till Gävleborgs stängdes plötsligt, säger Magdalena Berglin.

Men det är tillväxtregionerna i landet som gör bäst ifrån sig när det kommer till miljö- och klimatarbete. När tidningen Miljöaktuellt rankade landets kommuner var Örebro bäst, följt av städer som Västerås, Karlstad, Uppsala och Stockholm. I Örebro har den starka ekonomiska tillväxten gett möjlighet till miljö- och klimatinvesteringar under 20 års tid.

Norrlandskommuner som Nordmaling, Dorotea och Hofors rankades lägst. Bortsett från Gävle, Sandviken och Söderhamn, placerade sig länets övriga kommuner bland de sämsta.

– För att en kommun eller en region ska kunna lägga pengar på klimat och miljöinvesteringar krävs det att de har ett gott företagsklimat där ekonomin växer, säger Lotta Petterson.

Samtidigt påpekar Magdalena Berglin att länets geografi är en svårighet i sammanhanget.

– Stora delar av våra kommuner utgörs av landsbygd där bilanvändandet är mycket utbrett. Samtidigt sker en väldig stor andel av resor med kollektivtrafik i förhållande till jämförbara län, säger Magdalena Berglin.

Ytterligare ett sätt att se på tillväxt är det kan vara mänsklig utveckling. Att ett samhälle blir rikare innebär inte att rikedomen kommer alla till del. Därför har FN tagit fram måttet Human Development Index (HDI). I det vägs inkomster, hälsa och utbildning hos befolkningen samman för att avgöra människors möjligheter att kunna ta till vara på sin potential och leva bra liv.

Oftast används måttet för att jämföra länder. I den senaste rankningen kom Sverige på plats 12 av 187. De länder där människor har bäst möjlighet att förverkliga sig genom arbete, hälsa och utbildning är Norge, Australien, Schweiz, Nederländerna och USA. Det vill säga länder med oerhört starka ekonomier.

Indexet kan också användas för att jämföra regioner och kommuner. Tankesmedjan Reforminstitutet gjorde det för två år sedan och resultatet blev förödande för Gävleborg. Gävle hamnade på en svag mittenplacering bland landets kommuner, resten av Gävleborgskommunerna placerade sig i bottenskiktet. Med andra ord har gävleborgarna sämre möjligheter till utveckling och ett gott liv än andra svenskar.

– Just förhållningssätt och värderingsfrågor har förekommit mycket i våra diskussioner. Det handlar om att vi samverkar inom länet och hur vi ser på varandra. Hur vi skapar ett öppet, välkomnande klimat så att alla människor i länet kan nå sin potential, säger Magdalena Berglin.

Lasse Ekstrand, doktor i sociologi och lektor i företagsekonomi på Högskolan i Gävle, har just intresserat sig för människors möjligheter att växa. Först och främst måste människorna trivas och må bra, sedan kan ekonomin växa, lyder hans resonemang. Ekonomisk tillväxt kan nämligen ske utan att fler nya jobb skapas.

– Många inbillar sig fortfarande att investeringar och tillväxt skapar nya arbeten. Det börjar med människorna. I decennier har vi hört att det ropas på bättre företagsklimat. Det är tjatigt, det vore klokare att säga att vi måste skapa ett bättre människoklimat och utveckla det. Vi måste skapa fler mötesplatser, ett mer urbant och rikare liv i länet med roligare arkitektur. Satsa först och främst på människorna sedan kommer företagandet, säger Lasse Ekstrand.

Mer läsning